Brett utbud av danskonst på många olika festivaler i Köpenhamn

Det vimlar av dans och festivaler i Köpenhamn under dessa veckor. Festivalen Metropolis, som presenterar performance och konst i det offentliga rummet, dansbiennalen Yes och Danshallernas festival Openings pågår nu på samma gång.

På Metropolis har den franska dansaren och koreografen Boris Charmatz varit toppnamnet med det tre timmar långa programmet Danceground, som kunde upplevas på Ofelia Plads, som sträcker sig ut mot hamnbassängen vid Skuespilhuset.

Efter gemensam uppvärmning för alla gjorde Boris Charmatz, med vanlig känsla för att instruera en stor grupp människor, en workshop baserat på hans verk Levée des conflits (Konfliktnivån) från 2010. Omkring 50 lokalt rekryterade deltagare assisterade av sex professionella dansare från Charmatz kompani Terrain övade in 25 olika rörelser, som till slut blev fint sammankedjade till en cirka 20 minuter lång dans.

De sex stilistisk och åldersmässigt vitt skilda Terrain-dansere Magali Caillet Gajan, Olga Dukhovna, Mai Ishiwata, Johanna Elisa Lemke, Filipe Lourenço och Fabrice Mazliah dansade efter en pausen några korta, fascinerande och varierade soloen. Man kunne bland annat se utdrag av Filipe Lourenços solo Pulse(s), inspirerat av traditionell nordafrikansk dans och Mai Ishiwata i japanske Carlotta Ikedas vackra koreografi Utt. Magali Caillet Gajan uttryckte sig i form av fransk cabaret-stil, medan Fabrice Mazliah dansade komplex modern koreografi av William Forsythe.

Härefter var det tid för fri dans för alla till pulserande DJ-rytmer tillsammans med de härliga The Moles alias Marc Chevillon, Léo Gobin och Thomas Suire i mullvadskostymer.

Mycket fint avslutade Boris Charmatz  och Johanna Elisa Lemke hela programmet med Boris Charmatz på en och samma gång intima, följsamma och kraftfulla duo herses. En duo om mänsklig kontakt, som är ett utdrag ur en större koreografi från 1997 (där dansarna ursprungligen dansade nakna).

Dansehallernes festival Openings, som är en del av Yes-biennalen, har under den första veckan presenterat Sarah Aviaja Hammekens första soloföreställning Soil från 2024. Ett solo, där Sarah Aviaja Hammeken med sina dansk-grönländska rötter söker efter sin identitet och sin tillhörighet till inuitkulturen, vars språk (kalaallisut) hon inte har vuxit upp med.

Klädd i vitt ligger hon i en hög med svart jord (skumgummiflis), som hun kan dra med sig ut på det vita scengolvet, när hennes från början frusna och elektrifierade kropp börjar dansa. Som i stark motvind kravlar hon djuriskt iväg över golvet. Hon borrar ned huvudet i jorden, som om hon skulle lyssna till dess inre, eller så står hon beslutsamt på huvudet, innan hon snor och vrider sin viga kropp och söker efter balans, när hon går.

Mot slutet gör hon flera små högar av jord förmodligen som en bild på sin multikulturella bakgrund. Små högar, som blir nedtrampade och ihopblandade, innan hon resignerat lägger sig ner igen och nästan badar i jorden.

Siri Paulsens bildrika ljuddesign med allt från blåsande vind till grönländsk vaggvisa, utgör en viktig del av det fina, poetiska och välstrukturerade solot.

Italienska Chiara Bersani, som lider av samma genetiska sjukdom som den den numera avlidne världsberömde jazzpianisten Michel Petrucciani, presenterade föreställningen Michel – The Animals I am på Openings. Chiara Bersani, som är särskilt känd för sina solon, medverkar inte själv i den fint iscensatta trion Michel (2025) för tre kvinnliga performers med icke-normativa kroppar. En trio, där Bersani som vanligt sätter fokus på kroppens plats i samhället och denna gång vill visa på att det finns många som lever med en funktionsvariation.

Ljusets design är vackert inriktad mot tre performerna (Anna Maria Pes, Annalisa Frascari och Carolina Ellero), som alla tre befinner sig på olika nivåer på scenen. Redan i början hörs det maskinljud från den ena performerna syrgasmaskin och vi blir konfronterade med det tålamod, det kräver att leva med en funktionsvariation.

Långsamt och stillsamt blir vi invaggade i en annan slags livsrytm, och upplever hur de tre performerna har möjlighet att uttrycka sig med olika slags expressivitet i både kropp och stämma. Andedräkten är den gennemgående rytmen i den både rörande och vackra föreställningen, där performerna också skapar med jazziga rytmer med händerna.

Den officiella invigningen av festivalen Openings ägde rum samma kväll som köpenhamnspremiären på danska Mette Ingvartsens fascinerande och vilt dynamiska Skatepark från 2023, som är en härlig hyllning till skateboarding.

Här blev Dansehallernes stora hall transformerad till en skatepark med ramper, där man inte bara kunna uppleva ekvilibristisk skateboarding men också kraftfulla tjejer på så kallade side- y-side rullskridskor, utövare streetdance och bollspel samt musik och sång.

Under hela föreställningen råder det en sprudlande energi och vitalitet i den iscensatta streetmiljön med undrantag av en enkel välplacerad sekvens av stilla afton-kvällsstämning.

Det visas fina övergångar mellan de olika sekvenserna i den lekfulla koreografin, där gemenskapen är en röd tråd i mötet mellan de totalt 16 härliga virtuosa unga utövarna på skateboard och annat .

Danceground på Metropolis. www.metropolis.dk/

Koncept: Boris Charmatz. Med: Magali Caillet Gajan, Boris Charmatz, Olga Dukhovna, Mai Ishiwata, Johanna Elisa Lemke, Filipe Lourenço, Fabrice Mazliah og The Moles af Philippe Quesne: Marc Chevillon, Léo Gobin, Thomas Suire (DJ set). Plats: Ofelia Plads, København.

Soil på Openings/Yes.  dansehallerne.dk/da/arkiv/soil/

Koreografi og dans: Sarah Aviaja Hammeken. Lyddesign og dramaturgisk assistent: Siri Paulsen. Plats: Studio 4, Dansehallerne.

Michel – The Animals I Am på Openings/Yes. dansehallerne.dk/da/arkiv/michel-the-animals-i-am/

Koncept og koreografi: Chiara Bersani. Lysdesign: Valeria Foti. Scenografi: Valeria Foti og Richard Gargiulo. Performere: Anna Maria Pes, Annalisa Frascari og Carolina Ellero. Plats: Blackboxen, Dansehallerne.

Skatepark på Openings/Yes.  dansehallerne.dk/da/arkiv/skatepark/

Koncept og koreografi: Mette Ingvartsen. Lysdesign: Minna Tikkainen. Lyddesign: Anne van de Star og Peter Lenaerts. Musik: Felix Kubin, Why The Eye, The Fanny Pads m.fl.. Medvirkende: Damien Delsaux, Manuel Faust, Aline Boas, Mary Pop Wheels, Sam Gelis, Fouad Nafili, Júlia Rúbies Subirós, Thomas Bîrzan, Briek Neuckermans, Indreas Kifleyesus, Arthur Vannes, Camille Gecchele, Mathias Thiers, Bob Aertsen, Bo Huyghebaert, Nona De Neve. Plats: Hallen, Dansehallerne.

Vibeke Wern