Varför inte tvärt om?
Dansare får ofta underkasta sig olika koreografers vilja, men just nu turnerar ett stycke där det var omvända roller under den ursprungliga skapelseprocessen. I Lisa Östbergs verk Who can tell the dancer from the dance? har hon själv valt ut och kontrakterat bekanta koreografer och köpt tio arbetstimmar av dem var och skapat sig ett verk som fick premiär på MDT i Stockholm 2010.
Nu låter Riksteatern hela detta spektrum av koreografi med moden dans av Irene Hultman, performance av Ludde Hagberg, historiska danser av Håkan Mayer, modernt av Petter Jacobsson och Tomas Caley samt även modern dans av Cristina Caproli turnera i en ny tolkning av Åsa Lundvik Gustavsson, en dansare som väl behärskar många dansformer. Hon blommar lika lätt ut i barock dans på halvtå som i moderna steg, hon har bakgrund som dansare i både Kungliga Baletten och Cullbergbaletten.
Who can tell the dancer from the dance? består inte bra av dans, utan också av talade inslag, inblickar i skapelsearbetet, inklusive en filmsnutt av detsamma. Åsa Lundvik Gustavsson har också fått göra sitt tilläg om varför just hon blev dansare och hon startar dialogen med att understryka att hon inte är Lisa Östberg.
Själva titeln är förmodligen inspirerad av den irländska poeten William Butler Yets dikt, även om det ursprungliga diktraden lyder: How can we know the dancer from the dance?
En annan koreograf som tidigare i år hänvisade till samma dikt var Anne Teresa De Keersmaeker när hon tog emot sitt guldlejon från Venedigbiennalens dansfestival
se www.danstidningen.se/2015/06/27/ett-guldlejon-till-anne-teresa-de-keersmaeker/
Föreställningen Who can tell the dancer from the dance? bjuder på en spännande och omväxlande dansafton som spelas på många platser i landet under november och början av december, se vidare www.riksteatern.se/whocantell
Yeats dikt Among School Children där dansmetaforen är slutrad finns i sin helhet här:
web-books.com/Classics/Poetry/Anthology/Yeats/Among.htm
