Dansens linjer och dimensioner

Linjer och riktningar hör till koreografins grundläggande byggstenar. Särskilt när dansen får framträda i sin egen rätt, som form, utan krav på berättande eller föreställande. Så försvarade den legendariska koreografen Birgit Åkesson sin konst, och så gör hennes kollega Gun Lund. Ibland extra tydligt, som i nu aktuella Punkt und Linie zu Fläche på dansscenen 3:e våningen. Titeln är lånad från en bok av konstnären Vassily Kandinsky, som var upptagen av geometriska element och deras riktningar och relationer, vilket också är vad Gun Lund gärna undersöker.
Föreställningen är ett återuppväckande av hennes verk Linier från 2015. Då skapade hon koreografin som en del i musikensemblen Gagegos 20-årsjubileum, med liveframföranden av kompositören Luciano Berios Linea och Victor Varelas fortsättning Linear Dances. Nu dansas båda akterna till inspelad musik.
Uppsättningen är ett led i ett pågående arbete där dansare som länge arbetat nära Gun Lund själva tar sig an och tolkar hennes tidigare koreografier. Åsa Thegerström dansade i ursprungsverket och har lett instuderingen, nu med Tina Andersson, Lina Räftegård och Torun Wallerstedt i sällskap på scen. Alla är erfarna Lund-dansare och bjuder på en fin exponering av koreografens stil och uttryck.
Spelet mellan mörker och ljus är alltid närvarande i Lunds arbeten. Här skär fyra skarpa linjer från var sitt hörn in i scenrummets svärta. Publiken bildar en fyrkant runt om.
Det är tyst. Dansarnas kostymer är mörka, länge är det bara deras händer vi ser. Först på håll var för sig, men så strävande in mot centrum där de möts i ett sökande efter plats och positioner. Efterhand blir musiken delaktig och alltmer av kropparna får vara med. Rörelserna växer ut över och ner på golvet. Alltid med tydliga riktningar och precisa avvägningar, även när ljuset lyfter och tempot snabbas upp.
Som mellanakt läser poeten Karin Brygger dikter ur sin kommande bok. Hon framträder distinkt i svärtan och förstärker den förtätade stämningen.
Andra delen är mer expansiv. Kostymerna är fortfarande svarta, men nu kroppsnära under rörliga kjolar i gallerform – tänk underkjolar till forna praktklänningar. Kjolarnas linjer blir en del i koreografin och ger en särskild schvung åt rörelserna som strikt mäter ut scenen, där dansarna med finkornig sand skapar ett rutmönster. De raka linjer bryts strax när dansarna med fötterna suddar ut linjerna i allt vildare cirklar. Så slutar ”Punkt und Linie zu Fläche” i en uppfriskande lek med linjer och mönster. Det återuppväckta verket visar Gun Lund och hennes dansare i toppform.

Spelas t o m 26 april.

Texten är tidigare publicerad i Göteborgs-Posten

Lis Hellström Sveningson