Nurejev som frihetssymbol i fokus i Danstidningens aprilnummer

Baletten om den sensationelle ryska dansaren Rudolf Nurejevs liv förbjöds i Moskva. Nu har den kommit till livs igen i en överdådig uppsättning med Staatsballett Berlin under titeln Nurejew. Verket som första gången trots enorma svårigheter kunde lotsas till premiär på Bolsjojteatern i december 2017 spelades där arton gånger till och med november 2021 innan den förbjöds. I Berlin möter publiken och kompaniet verket med lika stor entusiasm som när det gavs i Moskva.
Baletten Nurejev berättar om flykten från en förkvävande tillvaro i en bister sovjetisk verklighet, till ett internationellt liv och en ny slags konstnärlig verksamhet i väst, framför allt som balettchef på Parisoperan. Där skapades många nya klassiska uppsättningar som satte manliga dansare mer i fokus. Där upplevde han också ensamhet, sjukdom och mötte en för tidig död. Det går inte ens att hitta baletten Nurejev bland tidigare spelade verk på Bolsjojteaterns hemsida.
I vår värld av nyckfulla ledare kan det vara intressant att försöka förstå hur monstren uppstår och hur de kan tolkas. Vi tar såväl en titt på en tolkning av Carabosse i senaste uppsättningen av Törnrosa på New York City Ballet, som på en Rotbart med Staatsballett Hannover i verket Schwanensee. Rotbarts Geschichte (Svansjön. Rotbarts berättelse) av koreografen Goyo Montero.
När koreografen Pavel Gluchov nyligen tolkade E.T.A. Hoffmans Nötknäpparen och Råttkungen för Ballet Moskva på Novaja Opera i Moskva var den fjärran från en sockrad snöglittrande julbalett, utan istället en krigsskildring förlagd till Första världskriget. I Nötknäpparen inte som saga framstår Tjajkovskijs sorgsna balettmusik i ett nytt förklarat skimmer när den skildrar soldaten och dockspelarens posttraumatiska stressyndrom.
Parisoperans balett ger i dubbelprogrammet Empreintes (Intryck) en självkritisk blick på danskonsten. Verket Arena av konstnärerna Jess & Morgs för in sportens värld på scenen och Étude av Marcos Moreau både tar itu med den klassiska balettens uttryck som anakronistiskt fenomen och skapar skrämmande och fascinerande bilder av masscener.
Sebastian Weber Dance Company sätter med steppdans färg och rytm på berättelsen om Ella, koreografens egen beundransvärda farmor som blev hela 100 år gammal. Med stepp, sång, musik och Ellas egen inspelade stämma fick verket premiär på Kurt Weill Festival i Dessau.
Performancekonstnären Tashi Iwaoka undersöker i sitt verk Men Impossible (Omöjliga män) tillsammans med tre konstnärskollegor de omgivande krafterna bakom samhällets maskuliniseringsprocesser i sin performance som både innefattar grillkorv och hockeyklubbor.
Somliga upptäcker inte eller börjar utöva dans förrän de har blivit sjuka och förstår att de behöver dansen för att förbättra hälsan. Åsa N. Åström på Balettakademien i Stockholm berättar om hur träning i Danshälsa och Dans för Parkinson förbättrar livet för många.

Fler Nyheter