Eldfågeln lyser upp baletthimlen

Klassiska baletter finner om och om igen vägar till nya åskådare. Den här säsongen gör Firebird, Eldfågeln, med musik av Igor Stravinskij och i koreografi av en lång rad såväl världsberömda som mindre välkända storheter ett veritabelt segertåg i bland annat USA, Kanada, England, Frankrike och Nya Zeeland. Har dess popularitet möjligen något att göra med det osäkra världsläget – eller bara en längtan efter en vacker saga i form av ett vackert dansverk som samtidigt visar att ondskan kan besegras av det goda?

Baletten Eldfågeln skapades 1910 ursprungligen av Igor Stravinskij och Michel Fokine på initiativ av Ryska Balettens grundare Sergej Djaghilev. Stravinskij har funnits kvar i de många versioner som gjorts sedan dess. För New York City Ballets räkning koreograferade George Balanchine sin Firebird 1949, med Maria Tallchief i huvudrollen. Hon gick sedermera till historien som Amerikas allra första prima ballerina. Marc Chagall svarade för kostym och dekor – stjärnspäckat på alla fronter, alltså.
Alexei Ratmanskij skapade sin första version av det ikoniska verket för Kungliga Baletten i Stockholm 2002 då Marie Lindqvist gestaltade Eldfågeln och Anders Nordström prins Ivan. Ratmanskij gjorde sedan om koreografin något för American Ballet Theater (ABT) 2012. Det var i hans koreografi som Misty Copeland dansade när hon som ABT:s första svarta prima ballerina gjorde en bejublad Eldfågel i New York.
Och nyligen har Dance Theatre of Harlem på nytt presenterat sin Firebird från 1982, i koreografi av John Taras. Här är det inte en mytisk rysk sagofigur som segrar över ondskan utan en god svart kvinna, nu senast gestaltad av Alexandra Hutchinson. Redan i november 2025 fick Detroit Opera House äran att vara första scen att visa ett par föreställningar av denna nya Firebird med karibiska inslag. I februari i år var det dags för gästspel i på Palais des Congrès i Paris. Hur Alexandra Hutchinson tar sig ut och rör sig i det verkliga Paris kan ses på Youtube via kompaniets hemsida hemsida (www.dancetheatreofharlem.org) . New York-publiken fick vänta till mitten av april, fler gästspel är planerade.
För den som vill se denna ikoniska balett på närmare håll gäller det att leta rätt på Béjart Ballet Lausanne som turnerar sin Béjartversion av Eldfågeln i Frankrike ända fram till juli. Där utgår koreografen från att Eldfågeln är en sorts Fågel Fenix som stiger ur askan, bringar liv och glädje och som de onda krafterna inte kan rå på. (www.bejart.ch). Eller varför inte se vad en rad engelska scener har att erbjuda, exempelvis sådana som i London City Ballets regi firar 100-årsjubileet för den legendariske koreografen Glen Tetley? (londoncityballet.com). Tetleys Firebird som skapades för Den Kongelige Ballet i Köpenhamn 1981, beskrivs som en gotisk – psykologisk tolkning av verket. Det säger en del om hur många olika skrudar denna brinnande fågel har.
Men så var också Igor Stravinskij en kompositör i en klass för sig, inte minst i balettsammanhang. Eldfågeln var det första beviset på detta. Därefter följde Petrusjka och Våroffer.

De tre baletterna var epokgörande och satte för alltid sin prägel på den framtida dansscenen. Stravinskijs musik var överlag också symfoniskt så nydanande och rik att den kom att sätta punkt för den tidigare tyska dominansen.

Nancy Westman

Fler Nyheter