”Lika viktigt som att andas”

Vad betyder det för ett barn att få ta del av konst och kultur och att själv få pröva på att utöva någon konstart?
Att växa upp idag i Sverige utgör ingen garanti för detta, trots att Sverige har gjort FN:s barnkonvention till lag, inkorporerad i svensk rätt. Barnkonventionen slår fast barnens rätt till kultur, både som deltagare i kulturlivet och eget utövande. ”Det är lika viktigt som att andas”, svarar ett skolbarn i en undersökning bland barn själva om vad kulturen betyder för dem.
På konferensen Kultur i skolan – Lotteri eller garanti? som hölls i Luleå i början av oktober diskuterades möjligheterna till att göra kulturlivet tillgängligt för barn. Bland annat gjordes jämförelser med Norges system, den Kulturelle Skolesekken, som ett bättre fungerande system än det svenska Skapande Skola-systemet. Detta garanterar inte att alla barn i Sverige får ta del av konst och kultur, utan är beroende av lokala och regionala initiativ. Svenska politiker tycks heller inte ta intryck av att köerna till kulturskolor runtom i landet är långa. Bortåt en tredjedel av alla barn som skulle vilja spela ett instrument, dansa eller spela teater, får inte plats. Sverige slår därtill europeiskt bottenrekord genom att ungdomar kan gå genom hela gymnasiet utan ett enda estetiskt ämne.
Balett är en utbildning som startar redan i barnaåldern, och vissa barn börjar också jobba tidigt på teaterscenen. Ett exempel är den numera persionerade hovdansaren Anneli Alhanko som berättar om sin utbildningsväg och den yrkeslinje för balett hon en gång drev, Alhanko Accademy of Ballet och som var ett alternativ till den balettutbildning som stöttades av myndigheterna.
En annan balettskola drivs av före detta ballerinan vid Kgl. Teatern, Gina Tse och hon satsar på att utveckla en skola med öppen och lyhörd atmosfär som alternativ till den officiella dansarutbildnimngen. Hon säger bland annat: ”Det är inte eleverna som ska anpassa sig till skolan, det är skolan som ska anpassa sig till eleverna.” Det gäller att inte glömma att dans också handlar om ”glädjen över att röra sig, andas och få vara!”
Den sydafrikanske koreografen och dansaren Mthuthuzeli November, är ett hoppfullt exempel på att det blåser nya vindar i balettvärlden, och att många institutionsteatrar välkomnar hela världen.
Ett annat hoppfullt exempel är hur samisk kultur nu för första gången har tagit plats i repertoaren vid Den Norske Opera og Ballet. Även vid Kgl. Teatern i Stockholm finns numera familjeföreställningen Eatnama váibmu (Jordens Hjärta) på repertoaren. Det är en visuell fest med rörliga bilder och projektioner, barnkör och den samiska skapelseberättelsen sjungen på nordsamiska, textad till svenska.
Ann-Marie Wrange

Fler Nyheter