Fantasifullt samarbete om presenter och tid

Nyligen tillkännagavs att Gunilla Heilborn får Svenska Teaterkritikers förenings Danspris för 2024 och att Hugo Therkelson och Tobias Ulfvebrand får kritikernas Barn- och ungdomsteaterpris för 2024. Just de koreograferna svarar för vårens nya uppsättningar – Presenter respektive Tajming – hos Regionteater väst i Borås. Det är en tydlig vink om de medvetna val som ger Regionteater väst en ledande roll i den kvalitativa och konstnärliga utvecklingen av dansen för barn- och ungdomspublik här i landet.
Gunilla Heilborn har länge arbetat över genre- och åldersgränserna och skapat sin egen stil med en blandning av text, teater och dans. Ofta i form av ett underfundigt undersökande av en fråga eller ett förhållande. Här ger hon sig med Presenter in på ett laddat område. Två skådespelare (Michael Engberg och Lotta Karlsson) och två dansare (Felix Skalberg och Rasmus Skaremark-Solberg) funderar gemensamt över vad man kan hitta på om man vill ge en present utöver det vanliga. Och vad önskar man sig själv? De fyra prövar idéerna och reflekterar. Att ta emot presenter kan vara lika svårt som att ge. Måste man visa glädje, även om det var en konstig present? Och hur är det med presentkort?
Katarina Wiklund ställer ett öppet, blått scenrum till förfogande. Vid behov sprids lite rök, som för att understryka rådvillheten. Kostymerna ger utrymme för olikheter, allt från en vanlig t-shirt till skir skjorta och ansiktsmålning.
När Felix Skalberg vill ge sin mamma en dans i present bidrar kamraterna med steg. Alla ger och tar; text och dans blandas sömlöst och kul. Heilborn jobbar som vanligt i tätt samarbete med ensemblen. Lotta Karlsson har rollen som sanningssägare, pricksäkert ställer hon de krassaste frågorna. Med Michael Engbergs alla snören ställer Rasmus Skaremark-Solberg till en krullningstävling. Konkret och filosofiskt, med en och annan absurd knorr, vrider och vänder Presenter på perspektiven av att ge och få.
I Tajming står tiden och rytmen i fokus. Föreställningen dansas i klassrum men Hugo Therkelson och Tobias Ulfvebrand – TuBo kallar sig duon – manar fram en hel liten verkstad. Johanna Ramsins kostymer i brunt, med keps och hängselbyxor tillsammans med den jazziga musiken ger en air av tidigt 1900-tal. Här arbetar två personer under tidspress – fyra dansare kan alternera, på premiären såg jag Oliver Flor Jull och Lauren Jenkins. De bygger en märklig manick. En tidsmaskin, visar det sig. Oliver Flor Jull har rollen av strikt ordningsman, medan Lauren Jenkins är mer flexibel kreatör. Dansen är lika uppfinningsrik som maskinen, ett avsnitt leds av ljuden, en härlig lek med fantasi.
Det är imponerande att följa hur de två i sina turer får alla skruvar och muttrar på plats. Sällan gestaltas arbete i dans, men här finns ett utomordentligt exempel. En hyllning till samarbetet.
”Bra dans för barn är bra dans för vuxna”, hävdade Monica Milocco, konstnärlig chef för dans hos Regionteater väst vid dubbelpremiären. Presenter och Tajming, så finurliga och roligt gestaltade, ger tydliga bevis. Har du chansen ska du inte missa ett besök bara för att du har passerat skolåldern.

Båda föreställningarna spelas i Västra Götalandsregionen till mitten av maj

Texten är tidigare publicerad i Göteborgs-Posten

Lis Hellström Sveningson