Cristina Caprioli tog emot sitt guldlejon

Söndagen den 21 juli var det högtidlig utdelning av Silverlejonet i dans till Trajal Harrell och Guldlejonet till Cristina Caprioli, som bland annat berättade för publiken i Sala delle Colonne i Ca’ Giustinian hur enormt överraskad hon blev över priset, och att hon vill fortsätta att jobba vidare som tidigare med de upp- och nedgångar som det konstnärliga arbetet innebär. Hon tackade alla medarbetare och även biennalens direktör Pietrangelo Buttafuco och naturligtvis även Biennale Danzas konstnärlige ledare Wayne McGregor som i år gör sitt fjärde år i den positionen på Venedigbiennalens årliga dansfestival. Det skulle egentligen ha varit det sista men McGregor har skrivit kontrakt för ytterligare två år som konstnärlig ledare för Biennale Danza.
Cristina Caprioli inledde årets Biennale Danza den 18 juni med att visa sitt solo Deadlock dansat av Louise Dahl, vars dans även utgjorde den spännande scenografin projicerad i många vinklar och på varierande avstånd längs en slingrande och djup fond på Teatro alle Tese i Arsenale. Inledningsvis bjöds även publiken iförd blå plastskydd om fötterna ut på scenen för att se den spännande filmscenografin, innan Louise Dahl tog över scenen med publiken placerad såväl på som framför scenen.
Fredagen den 20 juli var det dags för premiär på gruppverket The Bench framfört av Biennale College Danzas grupp av unga dansare som erbjuds vidareutbildning och arbetsmöjligheter under dansbiennalen. Detta gäller även unga dansare från Sverige. The Bench gavs utomhus bland flanörerna under trädkronorna och på bänkarna i parken vid Via Giuseppe Garibaldi både under fredagen och söndagen då temperaturen lyckligtvis var någon grad lägre i det av värmebölja drabbade Venedig. Några dagar senare rapporterade nyheterna att just söndagen den 21 juli var den hittills varmaste som någonsin uppmätts på vår jord. Därmed slogs alltså fjolårets värmerekord samma datum.
Ikväll visas Cristina Capriolis flat haze i Sala d’Armi i Arsenale och verket kommer sedan att visas varje dag ända till och med Biennale Danzas sista dag den 3 augusti.
För övrigt har Cristina Caprioli hyllats av kritiker på plats i Venedig:
”Cristina Caprioli, en lågmäld virtuos som uträttar stordåd” skriver brittiska tidningen The Guardian (22/7) om Cristina Caprioli och ställer sig frågan:”Hur kommer det sig att denna koreograf är så okänd i Storbritannien?” Även Louise Dahl, mångårig uttolkare av Capriolis verk, hyllas för sin soloinsats i det nya stycket Deadlock.
Att Cristina Caprioli är född i Italien, har arbetat i New York och runt om i Europa, verkar nästan viktigare för recensenten Lyndsey Winship än att Caprioli faktiskt bor och verkar i Sverige sedan nära nog 50 år tillbaka. Samt att den svenska danspubliken kunnat ta del av hennes verk sedan 1985 (då stycket Facade visades).
Om Deadlock skriver recensenten Lyndsey Winship i The Guardian bland annat detta:
”Det har en poetisk grund som handlar om död, återvändsgränder, dödläge. Omsatt i fysisk verklighet blir det en utforskning av den centripetala drivkraften i (Louise) Dahls snurrande kropp, som om och om igen skapar cirklar runt om på golvet. Vid ett tillfälle står Dahl stilla med händerna knutna, öppnar och knyter dem, om och om igen, som blinkande ljus – och det är märkligt gripande. Det beror kanske på att vi under föreställningens gång lärt oss att fokusera på minsta rörelse.”
Och Lyndsey Winship fortsätter sin hyllning: ”Dahl är enastående, allt är ytterst exakt men samtidigt helt självklart, som om hennes kropp bara råkar vara en farkost för dessa fysiska krafter; hon sätter inte det minsta spår i rummet men hennes närvaro är ändå överväldigande. Det låter otänkbart, men så känns det, så mycket av det som sker i dansen äger rum i en sfär bortom vetandet.”

Nancy Westman & Ann-Marie Wrange

Se www.labiennale.org/it/news/biennale-danza-2024-we-humans

Fler Nyheter