Tyra Kleens hemliga bildskatt av dans på Bali
Norrköpings Konstmuseum visar till och med 29 september 2024 uställningen Tyra Kleen. Ständigt sökande Denna ganska okända konstnärs verk kan sedan ses på Uppsala Konstmuseum 12/10 2024 till 23/2 2025), i Bohusläns Museum (31/5 2025 till 24/8 2025) och till slut på Hallands Konstmuseum (13/9 2025 till 19/4 2026).
Tyra Kleen (1874-1951) föddes in i en adlig överklassmiljö i Stockholm och växte upp på familjegodset Vallinge i närheten av Nyköping. Eftersom hennes far var diplomat och familjen följde med honom till de olika utrikesposterna, blev hon förtrogen med många språk och hon fick många utländska vänner. Av sin samtid betecknades Tyra Kleen som både vagabond och kosmopolit.
Hennes bildkonst, i varje fall den som kan ses på utställningen, är överspänt stilsökande och symbolistisk. Den kretsar kring tidens teman, död och undergång och i verken manifesteras hädanfärden och gestaltningar av döden med påträngande kraft. För den dansinteresserade handlar överraskningen om något helt annat, i hennes konst som vittnar om det andliga sökande som hennes långa utomeuropeiska resor gav upphov till. Här finner vi plötsligt bilder från en högt utvecklad civilisation långt ifrån hennes eget hemland.
Konstnären for till det dåvarande Ceylon (i dag Sri Lanka) och Indien 1911, och under Första Världskriget var hon 1916-1917 i New York och i Västindiska övärlden ( bland annat Trinidad, S:Kitss och Barbados).
Men det är hennes långa vistelse på Java och Bali (dagens Indonesien) 1919 – 1921, som är av särskilt intresse. Från 1919 till 1921 dokumenterar hon dans under andra himlar. Kleen blev initierad av de indonesiske dansarna och prästerna, och hon dokumenterade i bilder och ord deres rituella handrörelser som kallas mudras. Hon ställde ut sina bilder från denna resa i Sverige, Nederländerna och England 1922-23. Efter hemkomsten gav hon ut boken ”Mudras – the ritual hand-poses of the Buddha priests and the Shiva priests of Bali” i London i 1924 (den svenska utgåvan 1926). I Sverige följde 1931 ”Tempeldanser på Bali”, och i den kan man läsa om vilken slags harmonisk spiritualitet hon fann där: ”Hela Bali är ett enda stort sagospel, där allt folket spelar med och alla äro samspelta.” Dansen är inte en serie konststycken, men en mänsklig uttrycksform.”
För barn i Sverige ville gärna Tyra Kleen berätta om hur barn i Bali levde. Hon skrev och illustrerade boken: ”Ni-Si-Pleng – en historia om svarta barn berättad för och ritad för vita barn” (Stockholm, 1924). Titelpersonen är en liten flicka som tar upp kampen mot en glödande orm som kommer upp ur jorden. Med sin dans segrar Ni-Si-Pleng över den vulkanska lava-motståndaren och räddar sin hemby. En inte uppfylld önskan hos författaren var att boken skulle ge upphov till en balett om den modiga lilla flickan.
Tyra Kleen var även en framstående fotograf, som redan hade ställt ut på ”Berlin Photographic Gallery” under sitt uppehåll i New York. Därför kan den utställning, som är på väg runtom i Sverige visa de historiska, dokumentära fotografier, som hon tog på Bali för över 100 år sedan. Dessa bilder i likhet med hennes övriga bilder från den tiden ägs av Statens museer för världskultur / Etnografiska museet. Det är en stor upplevelse, att se dessa intelligent uppfattade foton av de balinesiska dansarna.
Tyra Kleens bilder hör således till de inte tidigare visade dansskatter som finns gömda på etnografiska museet. Hur många andra finns inte gömda på olika museer och etnologiska samlingar. En översikt över det dokumentära dansmaterial som existerar på museerna skulle kunna vara en ett angeläget tema för forskningen.
Norrköpings Konstmuseum: Tyra Kleen. Ständigt sökande (curator: Helen Scragg, i dialog med Karin Ström Lehander). till och med 29 september 2024 , Uppsala Konstmuseum 12/10 2024 – 23/2 2025, Bohusläns Museum, Uddevalla 31/5 2025 – 24/8 2025, Hallands Konstmuseum, Halmstad 13/9 2025 – 19/4 2026.
Charlotte Christensen
Fler Nyheter
