Kreativiteten hos den schizofrene konstnären Carl Fredrik Hill

Danske Hotel Pro Formas nya och flott iscensatta musikdramatiska föreställning Flammenwerfer om den berömda svenska konstnären Carl Fredrik Hill är en välplanerad samproduktion mellan konserthuset Malmö Live och Malmö Konstmuseum. För det är just i konstmuseet på Malmö Slott som det finns en stor samling av de teckningar och skisser, som Carl Fredrik Hill skapade i sitt barndomshem i Lund under åren 1883-1911, när han som drabbad av schizofreni återvände från Paris.
Både Carl Fredrik Hills ångest, paranoia, storhetsvansinne och vanföreställningar kommer till uttryck i de expressiva och gripande målningar och teckningar som står i fokus för Kirsten Dehlholms och Marie Dahls nya musikaliska och bildrika performance. I Magnus Pinds mycket fint designade videoprojektioner, som presenteras i växlande tempi ser vi både utvalda verk av Carl Fredrik Hill i dess helhet samt i detalj och vid några tillfällen visas hans svantvita teckningar som negativ.
Titeln Flammenwerfer (Eldkastare) är inspirerad av Carl Frederik Hills färgteckning utan titel av ett landskap med ett lejon som sprutar eld ur gapet. En teckning som väl både kan ses som ett vilt skri och en inre brännande eld hos den psykiskt plågade konstnären som levde isolerat från omvärlden i huset i Lund.
Precis som titeln så är föreställningens två framstående kompositörer tyska. Den ikoniske 65-årige Blixa Bargeld, som inte minst är känd från gruppen Einstürzende Neubauten, har komponerat nya sånger till Flammenwerfer, som både han själv och den skickliga nordiska vokalensemble IKI sjunger live på scenen, både på engelska och på tyska. En språkblandning, som fungerar utmärkt och kanske vill understryka konstnärens splittrade sinne.
Men vokalensemblet IKI talar och sjunger även olika texter om skizofreni parallellt med Nils Frahms inspelade minimalistiske elektroniska musik, som liksom i några av Carl Fredrik Hills bilder har ett repetitivt element. De välklingande vokalarrangemangen till dessa texter är rätt enkelt komponerade av regissören Marie Dahl.
Det är faktiskt en styrka hos föreställningen att musiken inrymmer en sådan enkelhet och inte hela tiden försöker imitera den psykiskt sjuke konstnärens kaotiska sinne. På så sätt framstår de våldsamma passagerna som extra starka. Bland annat en sekvens om ångest med höga skrikande ljud och skrik, medan vi ser kaotiska teckningar med massor med ansikten och en stark och direkt obehaglig teckning av en man med avskuren hals. Här använder Blixa Bargeld sin stämma till att skapa lika karakteristiska extremer, som han gör interssanta ljud med stämman i avsnittet om megalomani.
Blixa Bargelds kända sång Halber Mensch (1985) ingår i Flammenwerfer i ett avsnitt om paranoia, där den blir ytterst fint tolkad av de fem kvinnorna i IKI som samtidigt fördubblas av en spegel. Effektfullt skapar kvinnorna erotiske viskande ljud på temat erotomani, medan vi ser projektioner av Carl Fredrik Hills sensuella kvinnoteckningar.
Under hela föreställningen blandar sig vokalensembeln IKI vackert in i scenbilderna skapade av Carl Fredrik Hills verk, när sångarna står eller rör sig lugnt omkring på scenen. Placerade mellan en genomskinlig ridå i förgrunden och fonden kan de beroende på ljus och bildprojektioner både tonas fram, och bli till siluetter eller försvinna helt.
Henrik Vibskov har ifört kvinnorna långa ljusa klänningar, som vackert kan skifta färg i Jesper Kongshaugs fina ljusdesign, som matchar stämningarna i Carl Fredrik Hills verk. Klänningsskörten påminner om fallskärmar när de under ett avsnitt om förvrängning av sinnesintrycken blåses upp likt ballonger ackompangerade av ljud av andetag. ”The world becomes misarranged” sjunger kvinnokören med fin klang till underliggande elektroniskt pulserande rytmer.
Med Flammenwerfer har Hotel Pro Forma skapat en både fin, rörande och välstrukturerad 80 minuter lång hyllning till den psykiskt sjuke Carl Fredrik Hill och hans mångbottnade, smärtsamma och kreativa universum, som han skapade trots sin smärtsamma fysiska isolering under de sista 28 åren av hans liv.
Även om det förekommer repetitiva delar både i elektronmusiken och i några av Carl Fredrik Hills teckningar, blir vi både vid början och slutet av föreställningen påminda om att himlen aldrig är densamma, när Blixa Bagergen och kåren sjunger: ”Seit Beginn dieses Planeten hat sich der Himmel niemals wiederholt” (Sedan första stunden för denna planet har himlen aldrig upprepat sig).
Det knappt tio år gamla Malmó Live Konserthus var inte bara en flott men också akustiskt mycket välklingande ram för premiären på Flammenwerfer. I augusti inleds Aarhus Festuge (Århus festspel) med Flammenwerfer på Musikhuset i Aarhus, innan den i september kan ses på Det Kongelige Teaters Gamle Scene, i Köpenhamn.

Spelas vidare på Musikhuset Aarhus 30-31 augusti och på Det Kongelige Teater, Gamle Scene 26-28 september.

Vibeke Wern