Stockholm är värd en ny Opera

Projektet Masthamnsoperan är som en illustration av ett uttryck från den danska alternativrörelsen för väldigt många år sedan: ”Vær ikke bange for at løbe panden mod en mur. Hvem siger, det er muren, der holder?” (Var inte rädd för att springa rakt in i en mur med pannan före, vem är det som säger att det är muren som håller?). Politiker och beslutsfattare verkar ha förskansat sig bakom tron på att det gamla operahuset vid Gustav Adolfs torg kan förvandlas till en tulipanaros – närmare bestämt en modern musikteaterscen. Nu snabbutreds den gamla Operan igen på uppdrag av kulturminister Parisa Liljestrand, trots att tidigare utredningar misslyckats med att hitta rimliga lösningar. Cirka 200 utredningsmiljoner har redan förslösats på Operan trots att, situationen i den gamla slitna byggnaden är ohållbar. Ingen beslutsfattare har ens velat kasta en blick på alternativet MasthamnsOperan.

Masthamnen vid Stockholms vackra inlopp med utsikt över Beckholmen, Kastellholmen och Gamla Stan är fortfarande en plats för Finlandsbåtar, men de förutsätter att de kommer att flyttas till Värtahamnen.
Är platsen månne vikt för något annat? Det verkar nästan så, för ingen politiker vill komma i närheten av eller visar minsta nyfikenhet för Ulf Hedberg och Gunnar Stenebys förslag till ett nytt operahus i Masthamnen.
Operans tidigare tekniska chef Ulf Hedberg började skissa på sin idé redan 2005 och från och med 2008 kom även kollegan Gunnar Steneby med på projektet. Dessa två teaterrävar som jobbat med allt möjligt bakom scenen och kring teaterhus åkte tillsammans och köpte topografiska ritningar över platsen från Stadsbyggnadskontoret och skissade tillsammans vidare på det hela. Det tog några år och 2014 fanns hela drömprojektet på 67 000 kvadratmeter inritat i ett tredimensionellt så kallat 3D-program. Ungdomar som utbildar sig i IT, bygg, kommunikation och design på Nackademien släpptes in i processen kring byggnaden. De har framför allt med sina IT-kunskaper hjälpt till att visualisera projektet. Ulf Hedberg visar en av filmerna eleverna har gjort som bjuder på en virtuell promenad genom byggnadskroppens olika plan. Besöket i själva salongen känns lite som att vara i Opéra Bastille i Paris, men salongen i Masthamnsoperan har 1400 platser, medan Bastiljoperan har dubbelt så många.
De båda upphovsmännen är väl medvetna om alla behov som en modern teaterbyggnad kräver, alla sorters verksamheter, de olika konstnärernas och hantverkarnas behov av utrymme samt de teatetekniska och akustiska behoven. Ulf Hedberg har förutom sina anställningar på Operan varit anställd som ”Brukarens Ombud” på Stockholms Stadsteater under Viveca Bandlers chefsperiod. Det var där han lärde känna Gunnar Steneby, som var teknisk chef på samma arbetsplats.
Projektet har under resans gång fått många starka supportrar, som samlas inom den ideella föreningen MasthamnsOperan.
För säkerhets skull har projektet MasthamnsOperan även registrerats hos Notarius Publicus, och sedan 2018 har man på alla sätt och vis försökt marknadsföra det genom att såväl skriva till Kungs som till samtliga stadsministrar och kulturministrar som passerat revy under den tid som projektet har utvecklats.
– Jag har kontaktat inalles fem olika kulturministrar sedan projektet drogs igång. Men ingen har ens velat komma och titta på ritningarna, säger Ulf Hedberg.
Den senaste kulturministern Parisa Liljestrand gav nyligen Statens Fastighetsverk i uppdrag att utreda en ny Opera inom den befintliga byggnaden. Detta innebär ett nedbantat förslag där exteriören är som idag.Det tidigare förslaget som kritiserats i Danstidningen 1/2020, med en tillbyggnad mot Karl XII:s torg har lyckligtvis skrotats.
Men Ulf Hedberg är fullständigt övertygad om att det nya förslag som Statens Fastighetsverk arbetar på är verklighetsfrämmande. Exempelvis har scengolvet en lutning på fyra procent mot salongen, vilket inte alltid är så lätt att hantera för scenkonstnärer, men heller inte lätt att ändra på.
– Scengolvet kan inte göras om, ty balansen mellan scen och salong går förlorad, säger Ulf Hedberg som verkligen kan sitt operahus utan och innan, och vill inte att det ska förstöras av en omfattande ombyggnad.
– Jag anställdes där 1967 av Göran Gentele, och 69 – 70 började man ändra om i huset för att förbättra det, men det blev aldrig bra. När Operahuset stod färdigt 1898 så var tekniken där världsunik.
Ett stort problem i Operan är att den befintliga restaurangverksamheten med sina delvis kulturskyddade utrymmen måste få vara kvar i byggnaden.
Detta gör dock argumenten för MasthamnsOperan desto starkare. Med ett nytt operahus, kan den gamla Operan bevaras efter en mindre omfattande upputsning, kanske som extrascen till Operan.
Det är viktigt att ett operahus kan erbjuda ett mångskiftande, lockande och överraskande kulturutbud som verkligen når ut till allmänheten.
– Vi kommer aldrig att kunna föra ut konstarter som dans och opera om vi inte riktar oss till hela folket säger han med eftertryck.
Ulf Hedberg menar att det bästa sättet att tillgodogöra allmänhetens krav är att ge fler än publiken i salongen möjlig tillgång till föreställningarna.
– Det gäller att ha vettiga utrymmen för att samproducera, streama föreställningar och skicka ut dem inte bara i landet, utan också internationellt.
I MasthamnsOperan finns tillräckliga utrymmen för att samla alla aktiviteter för tillverkning av dekor, rekvisita och kostym. Det möjliggör direkt kontakt mellan alla inblandade i en produktion som kan besparas många dyrbara ändringar.
– Jämfört med de relativt nya operorna i Köpenhamn och Oslo finns i detta förslag plats för alla former av verkstäder som ett operahus har behov av, inklusive magasin för 120 verk plus rekvisita- och kostymförråd. I de nybyggda husen i Köpenhamn och Oslo tyckte man att det var för dyrt att ta upp ytor för sådan verksamhet på såpass dyrbar central tomtmark.
– Tanken har varit att det ska vara en funktionell teater där konstnärer och hantverkare kan producera världens bästa scenkonst och där alla som sitter i salongen ska kunna se dansarnas fötter, säger Ulf Hedberg.
Som kanske inte alla vet finns mängder av så kallade lyssnarplatser i gamla Stockholmsoperan, platser som är mer eller mindre skymda, och de lär bli fler om lutningen av scengolvet tas bort.
Vidden på scenöppningen i nya MasthamnsOperan blir nästan tre gånger större än i den gamla Operan.
Ulf Hedberg har till och med en idé om själva invigningsföreställningen.
– Att återuppliva Göran Genteles uppsättning av Verdis Maskeradbalen från 1958 med den originaldekor Sven Erik Skavonius skapade skulle vara fantastiskt utbrister Ulf Hedberg om den mytomspunne operachefens omtalade verk.
Många kanske tror att ytterligare en Opera blir alltför dyr att driva, men tanken är att det ska vara ett hus öppet för alla levande scenkonster. Och scener kan hyras ut och vara öppna för många former av föreställningar och evenemang. Precis som det finns privata projekt i Köpenhamn både på Gamle Scene och på det nya operahuset på Holmen, som bekostades av framlidne skeppsredaren Arnold Mærsk Mc-Kinney Møller.
Ulf Hedberg berättar att den berömda mecenaten bestämde det mesta på egen hand. Att världsberömde arkitekten Henning Larsen skulle förverkliga idén och att de lysande runda skulpturerna i foajén skulle skapas av Olafur Eliasson. Inledningsvis blev det ganska stark kritik mot den märkliga byggnaden, kritiken handlade också om kommunikationen med den avlägsna stadsdelen. Men numera går färjetrafik över till Holmen från Ofelia Plads där det likaså tämligen nya Skuespilhuset ligger.
Operahusen i Köpenhamn och Oslo är liksom i Helsingfors är omgivna av strålande och relativt nya offentliga byggnader. I Stockholm däremot har vi fått en evig byggplats vid Slussen, där en av Stockholms vackraste utsikter byggs igen och stora delar av Mälaren fylls igen. En åttafilig gulbrun så kallad ”Guldbro”, skapar eländig och ständigt tilltagande trafik. Vi har fått de obegripliga Tors Torn – ett totalt brott mot all skandinavisk arkitekturtradition. Den lika fula Scandic-skrapan mitt emot Centralstation har på sin andra sida har Stockholm Water Front som har fått skampris för försöket att slå ihjäl Ragnar Östbergs ikoniska stadshus.
Om Masthamnsoperan byggs, skulle det äntligen finnas en chans för Stockholm att få en byggnad av arkitektonisk rang, men vi skulle bli allra sist i raden av samtliga nordiska huvudstäder som har förstått behovet och betydelsen av ett nytt operahus.
Inför planeringen av den nya Operaen i Oslo hölls en arkitekttävning där inte mindre än 250 förslag granskades av juryn. Den valde ut arkitektkontoret Snøhettas förslag år 2000 och byggnaden stod klar 2008. Det är ett från början mycket populärt och omtyckt byggnadsverk. En viktig detalj är att den som inte bryr sig om scenkonst kan glädja sig åt den vackra pyramiden i carerramarmor-byggnaden genom att gå på tur upp på Operaens tak och beundra den hänförande utsikten över Oslofjorden. Byggnaden har kort sagt blivit en nationell stolthet för alla.
En fin utsiktspromenad har även planerats för MasthamnsOperan som för övrigt även erbjuder en utomhusscen med 3000 platser uthuggen ur berget söder om själva byggnaden insprängd i den södermalmska norrsidans förkastningsbrant.
Projektet har utformats med omfattande kunskaper om behoven på en teater och när det gäller gestaltningen lånar Ulf Hedberg en berömd form av danske vetenskapsmannen, filosofen, författaren och konstnären Piet Hein, den så kallade superellipsen.
– Jag har lånat superellipsen från Bruno Mathsson, Piet Hein och Segelstorgs plaskdamm, säger Ulf Hedberg leende och pekar på trapphuset och hisschakten som en buktar ut på den nordliga glasfasaden vars rundade hörn också lånats från superellipsen.
En viktig detalj är att MasthamnsOperan i alla avseenden blir tillgänglig för människor med funktionsvariationer, vilket är, något som är svårt om inte rentav omöjligt att åstadkomma i det nuvarande gamla operahuset.
Ulf Hedberg har även fått initierade löften från Stockholms stadsbyggnadskontor att Stockholms stad kommer att stå för tomten, eftersom en ny prestigebyggnad skulle innebära intäkter för Stockholm.
Med ett nytt operahus finns också möjligheter till samproduktioner och gästspel med andra ensembler och här ser Ulf Hedberg stora möjligheter till inkomster för Operan själv via det perfekta ljud- och bildlabb, som knappast kan få någon rimlig motsvarighet i vårt gamla Operahus.
– Tänk om Operan producerar en föreställning med våra aktuella världsstjärnor och streamar ut den till många, det blir goda inkomster, tror Ulf Hedberg, som menar att även utländska gästspel kan streamas. Sådana lär bli tunnsådda i den gamla Operan på grund av den trånga tittskåpsscenen.
Den kritik som projekt MasthamnsOperan ständigt möter är ”Vad ska vi göra med gamla Operan?”. Men i kulturstaden Göteborg har det fina gamla operahuset, Stora Teatern, blivit en gästspelsscen av rang för alla slags föreställningar inklusive nycirkus.
Ulf Hedberg har bland annat kommit med ett förslag till Nobelstiftelsen att de skulle kunna överta Operan. Det skulle vara en värdig plats för dem med en byggnad som påbörjades under Alfred Nobels tid och stod färdig 1898, bara två år efter hans död.
– Då kommer Alfred hem, anser Ulf Hedberg som inte är imponerad av den tomtanvisning Nobelstiftelsen har fått vid Slussen. Tydligen vill Nobelstiftelsen bygga något eget efter att de fått nej till förslaget till Nobelhus på Blasieholmen mitt emot Slottet.
I MasthamnsOperan föreslås även att Operahögskolan ska få plats på de 67000 kvadratmetrarna. Utrymme för en barn- och ungdomsopera är även planerad. Naturligtvis blir det även solfångare på taket. Bekvämligheterna för brukarna av huset är väl uttänkta, med garderob och toaletter i plan med publikplatserna.
Ett annat hänsynstagande är att 1700-talshuset Villa Begshyddan nedanför Fåfängan blir kvar invid MasthamnsOperan. Inga kulturbyggnader förstörs, det blir bara en ny som tillförs enligt Ulf Hedberg till en kostnad av 6 miljarder.
Tänk om det skulle finnas någon Arnold Mærsk Mc-Kinney Møller även i Sverige. Det behövs idag mer än någonsin när politikerna tycks ha stirrat sig blinda vid Gustav Adolfs torg.
Se även www.masthamnsoperan.se

Ann-Marie Wrange

Fler Debatt & Krönika