Hoppa till sidans innehåll
Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 18 april 2024

En tuff tuff resa på Dansmuseet

2023-04-21

En tuff tuff resa – så lyder rubriken på Dansmuseets nuvarande specialutställning som knyter an till den pågående stora jubileumsutställningen om Svenska Baletten i Paris. Det handlar om hur hela kompaniet reste kors och tvärs över hela världen med både båt och tåg, medan flyg däremot inte förekom för turnerande scenkonstnärer för 100 år sedan. Utställningen som också visar upp modelltåg och berättar om lustiga reseanekdoter är tänkt för alla 2-10-åringar samt vuxna. Dessutom tillkommer då och då kvällsarrangemanget Lilla Klubben, som just nu inriktar sig på hur våra dagars scenkonstnärer turnerar ute i världen.
Igår kväll var det fullsatt på Lilla Klubben när Sveriges mest legendariska danspar Ana Laguna & Mats Ek berättade om rörelse i dubbel bemärkelse, om dansen och om turnerandet.
Några tågresor var det knappast frågan under de 20 år de turnerade med Cullbergbaletten, men en spårbunden resa hade etsat sig djupt in i minnet hos Ana Laguna, nämligen ett nervpirrnde stopp, när hon var i New York var på väg mellan hotellet och teatern via ett tunnelbanetåg, som i sista sekund äntligen kom igång för att hon skulle hinna fram i tid.
Cullbergbaletten turnerade mellan större och mindre scener från världsmetropoler till mindre svenska orter. Ana Laguna menar att det inte spelar någon roll för henne om hon dansar för en liten eller en stor publik. Mats Ek tror däremot att de flesta dansare nog påverkas av publikens storlek, men att den betyder mindre för just Ana, för att det råder ett sådant intensivt arbete mellan Ana och hennes gestaltning av rollkaraktären. Något som Mats Ek menar är mycket unikt hos dansare.
På en fråga från publiken svarade Mats Ek att han inte tror att nya digitala medier kan ersätta behovet av direkta teaterupplevelser, han säger att suget efter representativitet är starkt.
Det finns dock ett svårt praktiskt problem med turnerandet, som han rentav vill kalla för en förbannelse, och det är att den första föreställningen på en teater sällan är den bästa. Det är snarare så att den andra föreställningen på en ny plats, när allt har kommit i ordning, oftast blir bättre. Men det handlar också om turnerandets villkor, ifall det finns tillräckligt goda möjligheter till repetitioner på plats före första föreställningen.
Att hans verk varit kontroversiella på många platser är det ingen tvekan om, men det ser han som fullständigt naturligt. Han berättar att han rentav också blivit utskälld på sistone på Kungliga Teatern. Samtidigt ser han det en meningsfull förmån att få resa ut och ge uttryck för något som han tror på.
Mats Ek hade också en del att säga om dansverkens aktualitet. Han menade att vissa verk kan dansas i 20 år, men att de flesta klingar av. Som exempel nämnde han att Parisoperan för någon tid sedan satte upp ett av hans tidigare verk, Bernardas hus, efter Gracia Lorcas pjäs, men att det inte längre hade samma våldsamma aktualitet idag, som när det en gång gavs.
En fråga från publiken ställdes också om att åldras som dansare, eftersom Ana Laguna och Mats Ek har fortsatt att turnera på äldre dagar. Naturligtvis måste äldre dansare uttrycka sig med ett annat register än yngre och Mats Ek beklagade sig över att det var dåligt med koreografer som intresserade sig för att skapa för äldre dansare. Han nämnde Jiri Kylians Nederlands Dans Theater som under en tioårsperiod drivit ett kompani för just äldre dansare, NDT 3, men att detta upphörde i brist på nytt nyrekrytering av konstnärer.
Hela tiden fanns Dansmuseets Erik Mattsson med under kvällen som samtalsledare och han berättade att höstens kommande specialutställning handlar om snurrandet i dansen och vilken betydelse det han i olika typer av dans. Vad kunde Mats Ek hade säga om just den rörelsen? Det hade Mats en hel lång utläggning om, men bland annat handlar det om att skapa ett stort spann mitt i den pågående rörelsen eller berättandet, som om tiden stannar upp. Exempelvis att den svarta svanen Odile när hon gör sina 32 fouetteer har kommit till insikt i sin triumf och att hon i sin rörelse liksom får tid och rum att uppgöra, medan prinsen rör sig runt i stora chassé hopp.
Redan inledningsvis under frågestunden hördes en röst i publiken om hur oroväckande det är att så många barn som så gärna vill dansa inte längre har någon chans att få utöva sina intressen, eftersom så många kulturverksamheter läggs ner. Bland annat har kulturskolan berövats halva anslaget.
Mats Ek som i den kommande veckan skulle träffa kulturminister Parisa Liljestrand lovade att ta upp den saken med henne.

Se vidare https://dansmuseet.se

Fler Nyheter

Annonser