Nu kommer Danstidningen 2/2023
Danstidningen 2/2023 har nu gått online på vår speciella webplats för dig som är prenumererant. Den finns med andra ord att läsa på: e.danstidningen.se Alla prenumeranter har tillgång till tidningen där, bara man anmäler sin e-mail till Nätverkstan ekonomitjänst som har hand om våra prenumerationer.
Den prenumerant som vill läsa på nätet men ännu inte är registrerad för detta behöver bara meddela detta till: dans@natverkstan.net
Vi har förstås också skickat iväg Danstidningen 2/2023 på posten, men det är inte alltid så lätt att säga när den dyker upp i brevlådan.
Danstidningen 2/2023 fokuserar via intervjuer med koreografer som skapat många mycket uppmärksammade verk om att villkoren för konstnärligt skapande måste bli bättre.
Arbetet med administration, ansökningar och marknadsföring släcker ner möjligheter för de som har helt andra sorters talanger, och det finns bara ett fåtal institutioner som beställer verk. Bara några få konstnärer och administratörer av konst har hittills fått rimliga livsvillkor.
Det är heller ingen självklarhet att ett verk bevaras eller kan återskapas med gammalt filmmaterial som grund. Koreografen Gun Lund har en vision om att skapa ett arkiv för nutida dans, som ett Centrum för Ögonblickets Konst – Ett riktigt rörelsebaserat arkiv. I år pågår hennes retrospektiv på den egna scenen 3våningen. Göteborg.
Vissa verk återkommer ändå, i olika tider, men med bevarad aktualitet. Så är det med A Chorus Line, Broadwaymusikalen som byggde på research om dansares villkor, som även många andra kan identifiera sig med.
Koreografen Mari Carrasco jobbar just nu med sitt nya verk The Heart som får premiär under våren på Dansens Hus. Närmast föregående verk som hon gjorde förra året för Skånes Dansteater var Remind me I’m not dead, vilket gav henne Svenska Teaterkritikers danspris för 2022. Det gjorde henne överraskad och glad och hon drömmer om att få arbeta med flera stora ensembler.
Koreografen Jefta Van Dinther prestenterar i höst en ny premiär på Norrlandsoperan i Umeå med Remachine, men vi kommer också att få se hans verk Unearth i Stockholm framöver.
Stockholm behöver äntligen få ett nytt operahus , vi kommer visserligen att bli sist av samtliga nordiska huvudstäder, och en hel del andra större städer i Sverige som sett till att bygga rimliga hus för nutida scenkonster. Det behövs ett hus för alla smaker, opera, balett, cirkus, pop, hip hop och det behöver kunna samproduceras med andra moderna operahus. Och vi måste kunna streama konsterna ut till varenda liten stuga.
I flera länder, som vi till för några år sedan betraktade som delar av europeisk kulturgemenskap körs de främsta konstnärerna och konstadministratörerna bort från alla institutioner. Det sker alltså inte bara i Ryssland, utan också i Ungern och Polen Somliga hittar uttrycksmöjligheter västerut, som ryske Kiril Serebrennikov vars verk efter Tjechovs novel Den Svarte Munken invigde senaste upplagan av Avignonfestivalen. Dans, musik och annan scenkonst har alltid haft internationella nätverk – idag är rörlighet viktigare än någonsin för att nå ut till många.
Ann-Marie
