Dans som blickar vidare

I Iran bemöts människornas kamp för grundläggande mänskliga rättigheter med dödligt våld. Den dansande kroppen anses särskilt provocerande av den religiösa förtryckarregimen, och en del av de iranska protesterna tar sig form av dans, en konstart som är totalförbjuden i Iran. Men dansprotesterna av kvinnor som kastat sina schalar möts av skottsalvor.
Vi presenterar i årets sista nummer av Danstidningen två konstnärer som på olika sätt vill stödja frihetskampen i Iran. Mats Ek i sin nya version av Våroffer på Sadler’s Wells Theatre i London och unga svensk-iranska Assal Vivian Koohnavard. Hon dansar och koreograferar till stöd särskilt för Irans kvinnor vid sidan av sitt engagerade arbete som dansare på Staatsballet Berlin. När Mats Ek till våren sätter upp sitt verk En slags i Berlin, har han valt Assal Vivian Koohnavard att dansa den kvinnliga huvudrollen.
Kampen förs på många sätt för mänskliga rättigheter. På Skånes Dansteater har man hållit sin årliga festival Dansfunk, nu med upplaga 4.0. Coda Dansefestival i Oslo fokuserade för första gången i festivalens 20-åriga historia på funktionsvariationer.
Vi har också en rapport från årets Oktoberdans i Bergen samt från Cirkusfestivalen i Sundsvall. Ett starkt engagemang finns kring de plattformar där ungdomar kan få ta plats på scenen, exempelvis Skapa Dans 2022 eller Streetstar Dance School Challenge. Där utvecklas nya sociala nätverk och självklar förståelse människor emellan.
Su-En Butoh har alltid har stått för internationella samarbeten inom scenkonsterna i hemkommunen Uppsala, som är Sveriges fjärde stad. Det faktum att hennes konst har portats från stadens viktigaste scen, Uppsala Konsert och Kongress, har hon bemött med en hejdundrande födelsedagsfest på Uppsala Slott för att fira Su-En Butoh 30 år.
En visionär och skapare i rörelse, röst och ord är nestorn och initiativtagaren till scenkonstnärlig grundforskning som fått världsvida betydelse Eugenio Barba. Nu skänker han arkivet över Odin Teatrets samlade erfarenheter till syditalienska staden Lecce, långt från Danmark och Odin Teatrets
hemort Holstebro. Kan utställningen Living Archives Floting Islands bli en vallfärdsort till inspiration inom scenkonsterna? Kanske det passar i tider av stigande havsnivåer då vi själva klamrar oss fast på fantasins flytande öar.

Ann-Marie Wrange

Fler Nyheter