Balettens Venner delar ut sina årliga priser till Vivi Flindt och Anette Abildgaard
I Köpenhamn på Falkonergårdens Gymnasium på Frederiksberg delades den 4 oktober ut Ballettens Venners Hæderspris 2022 (Balettens vänners hederspris 2022) till den före detta solodansaren, regissören och balettpedagogen Vivi Flindt.
Balettens vänners ordförande Hanne Outzen motiverade hederspriset på på 30 000 danska kronor med orden:
”Du dansede med på bare fødder i Paul Taylors Aureole i maj 1968, hvor et nyt bevægelsessprog, frigjort fra den klassiske trinskole, blev introduceret på nationalscenen.
Du repræsenterede i det hele taget en ny kvindetype inden for balletten og passede perfekt til tidens nye strømninger – og du tøvede som bekendt ikke med at danse uden en trevl i Flemming Flindts Dødens Triumf, hvor du var forestillingens centrale kraft dengang i studenteroprørets tid med opbrud i alt i samfundet og i kulturlivet.
Som du selv siger i din portrætbog Når Cypressen Blomstrer: ”Jeg har haft et liv med dejlige damer! Fra Frøken Julie til Mylady – fra Fædra til Salome – fra trolden Birthe i Et Folkesagn til Cleopatra. Jeg er ikke nogen sylfide, jeg tilhører ikke alfeverdenen, og de roller, jeg gennem årene har spillet, har alle været kvinder af kød og blod….
Du debuterede som 22-årig i 1965 i titelrollen som Frøken Julie i Birgit Cullbergs ballet – men dit egentlige gennembrud fulgte i rollen som den forførende kvinde i Flemming Flindts værk Den Forunderlige Mandarin i 1967.
Harald Engberg beskrev dig i sin anmeldelse her som ” ballettens nye pragtstykke…den fuldendte, uafbrudt fængslende, æggende erotiske kvinde og kunstnerinde, som vor ballet i moderne tid har sukket efter….
…Det var da også netop her, at lynet slog ned. To kunstnersjæle i lykkelig forening. Danserinden, der mødte sin koreograf, og koreografen, der fik sin muse.
Du og Flemming Flindt blev et ”godt team” – og hinandens katalysator.
Igen i portrætbogen Når Cypressen Blomstrer beskriver du den gave, det var, at have den rette koreograf ved din side. ”Jeg fik et trinmønster, der passede til min krop…..som at få en handske på, der var syet specielt til min hånd.” (”Du dansade barfota i Paul Taylors Aureole under maj 1968, då ett nytt koreografiskt språk, frigjort från den klassiska skolans steg introducerades på nationalscenen
Du stod helt enkelt för en ny slags förebild för kvinnor i baletten och passade perfekt in på de nya tidernas strömningar – och du tvekade som bekant inte att dansa naken i Flemming Flindts Dødens Triumf, där du den gången var föreställningens centrala kraft i studentupprorets tid med förändringar av allt i samhället och i kulturlivet.
Som du själv säger i dina memoarer När Cypressen Blommar: ”Jag har tillbringat mitt liv med dejliga damer! Från Fröken Julie till Mylady – från Fedra till Salome – från trollet Birthe i Et Folkesagn till Cleopatra. Jag är inte någon sylfid, jag tillhör inte inte älvornas värld. De roller jag genom åren har spelat har varit kvinnor av kött och blod….
…Du debuterade som 22-årig i 1965 i titelrollen som Fröken Julie i Birgit Cullbergs balett – men ditt egentliga genombrott skedde i rollen som den förföriska kvinnan i Flemming Flindts verk Den Forunderlige Mandarin i1967.
Harald Engberg beskrev dig i sin recension här som ” ballettens nya praktfullaste..den mest fulländade, oavbrutet fängslande, eggande erotiska kvinna och konstnärinna, som vår balett i den moderna tid vi är i har längtat efter”.
Det var i samma veva som blixten slog ner. Två konstnärssjälar i lycklig förening. Dansösen, som mötte sin koreograf, och koreografen, som fick sin musa.
Du och Flemming Flindt blev ett ”fint team” – och varandras katalysatorer.
Återigen i porträttboken När Cypressen Blommar beskriver du den gåva, det var, att ha den rätta koreografen vid din sida. ”Jag fick ett stegmönster, som passade för min kropp. Det var som att ta på sig handskar, som var speciellt sydda för mina händer.)
Dessutom utdelades Ballettens Venners Applauspris 2022 till Annette Abildgaard Dansare, koreograf och medstiftare av Dansk Danseteater. Medlemmen av styrelsen för Balettens Venner Pia Stilling motiverade priset på 20 000 danska kronor med följande ord:
”Det var dog i mødet med Randi Patterson, at prismodtageren for alvor slog sit navn fast indenfor den moderne dans i Danmark. Sammen med hende, Mikala Barnekow og Ingrid Buchholtz stiftede prismodtageren Nyt Dansk Danseteater i 1981, hvor hun havde sit virke som danser og koreograf og fra 1987 til 1995 som kunstnerisk leder af kompagniet. Etableringen af kompagniet, der i dag blot hedder Dansk Danseteater, skulle komme til at danne et reelt alternativ til den klassiske dans på Kongens Nytorv og i øvrigt bane vejen for det miljø af moderne dans, Danmark har i 2022.” (Det var vid mötet med Randi Patterson, som prismottagaren på allvar blev en nyckelperson i den moderna dansens historia i Danmark. Tillsammans med henne, Mikala Barnekow och Ingrid Buchholtz instiftade prismottagaren Nyt Dansk Danseteater 1981, där hon var verksam som danser och koreograf och från 1987 till 1995 som konstnärlig ledare av kompaniet. Etableringen av kompaniet, som numera enbart heter Dansk Danseteater, skulle komma att skapa ett reellt alternativ till den klassiska dansen vid Kongens Nytorv och för övrigt bana väg för den moderna dansmiljö som Danmark har år 2022.)
Priserna överlämnades av Ballettens Venners protektrice, H.K.H. Prinsesse Benedikte.
