När allt sätts i rörelse

”Jag vill sätta hela världen i rörelse” är ett välkänt citat av Selma Lagerlöf. Och när det gäller Västanå teaters jubileumsföreställning En saga om en saga, vill regissören och teaterchefen Leif Stinnerbom följdriktigt sätta hela scenen i rörelse. Och som han lyckas! Västanå manifesterar sina 50 år med en scenisk fest för öga, öra, känsla och intellekt, som får hela Berättarladan att ånga i sommarvärmen.
Selma Lagerlöf är teaterns husförfattare. Genom 35 år har dramatiseringarna av hennes romaner bidragit till att skapa Västanås egen stil och kännemärke. Det handlar inte bara om att förvalta goda historier och forma dem för scenen, utan också om samstämmighet när det gäller estetik och synen på livet och konsten.
I den kavalkad av highlights som jubileumsföreställningen utgör blir just den övertygelsen en sammanbindande, röd tråd. Och den som håller i tråden och nystar är Selma Lagerlöf själv i Marika Lindströms gestaltning, med två yngre upplagor som ljusa skuggor. Det är ett snillegrepp av regissören Leif Stinnerbom och dramaturgen Susanne Marko.
Att bara visa scener ur tidigare produktioner kunde lätt bli ett tradigt band, om än med vackra pärlor. Men urförfattarens närvaro ger fördjupning, både av författarskapet och de olika verken som tar plats på scen.
Vana Västanåbesökare hittar säkert favoriter bland scenerna ur de åtta uppsättningarna, från Gösta Berling till Nils Holgersson – själv är jag extra svag för En herrgårdssägen, Anna Svärd och gässen i Nils Holgersson. För nya besökare är föreställningen en lockande introduktion.
En saga om en saga är ett stort och helgjutet kollektivt arbete, på scen och runt om. Magnus Stinnerboms musik leder spelet, Marika Lindströms Selma vänder sig vördnadsfullt mot den fantastiska orkestern, som sitter på sin hylla på scenen. Dansen hakar på takten, Leif Stinnerboms scenerier vilar tryggt på Jimmy Meurlings koreografi och Inger Hallström Stinnerboms färgrika, suveränt skurna kostymer ger de springande entréerna, ofta i vida cirklar, och de mest komplicerade turer ett njutbart flyt. Föreställningen är både rolig och gripande, från kavaljerernas ystra festande, med akrobatiska knorrar, till liemannens monolog ur Körkarlen. Kvinnorna lyfts särskilt fram, inte bara Selma Lagerlöf, även om det är hon som hyllas. Marika Lindström är genomlyst, med scenisk närvaro och pondus. Stommen i hennes texter bygger på Lagerlöfs egna kommentarer. Hos Västanås blir det sammantaget ett vackert försvarstal för konsten, fantasin och poesin – som strös som guldstoff över publiken.

Spelas t o m 10 september.

Texten är tidigare publicerad i Göteborgs-Posten

Lis Hellström Sveningson