Showtime i Berlin

För en fotograf är ljus och tid viktiga faktorer, kanske även en inspirerande musa, så varför inte låta dessa tre element vara aktiva medspelare i en historia om en fotograf, som kämpar med sin yrkesroll. Så har man i alla fall tänkt sig det hela på Friedrichstadt-Palast i Berlin i föreställningen Arise, som uppförs på den tyska showteatern under den här säsongen. I Arise får vi möta fotografen Cameron, som fångar ögonblick i sin lins och tar det ena läckra och perfekta fotot efter det andra. Han har helt enkelt öga för det vackra och det speciella. Mitt under en fotosession där han fotograferar den ena fantastiska klänningen efter den andra, förlorar han plötsligt sin förmåga och kan inte längre få fatt på det rätta ögonblicket.
I föreställningens fyra huvudroller ses några av Tysklands största musikalstjärnor, Frank Winkels (men när Danstidningens utsände såg showen var det dock Mark van Beelen, som sjöng Cameron), Kediesha Mcpherson (musan), Oliver Erie St. Louis (tiden) och Tertia Botha (ljuset). Men det är inte historien om fotografen Cameron, hans musa, ljuset och tiden, som är det intressanta och medryckande i Arise, det är däremot den spektakulära inpackningen av historien.
På Friedrichstadt-Palasts kan allt låta sig göras, för det är världens största scen med en helt otroligt avancerad teknik. Från det ena ögonblicket till det andra kan scenen ändra sig från att vara en roterande cirkel till en simbassäng eller en skridskobana. Scenshowen är enormt överdådig, vanvettigt tjusig och inte minst djupt imponerande. Den är denna välsmorda, professionella och unika show, som Friedrichstadt-Palast kan bjuda på, och som har gjort teatern berömd långt utanför landets gränser, och som gjorde den till Östberlins stolthet under kalla kriget.
Showen Arise kan beskrivas som ‘Gesamtkunst’(ett allkonstverk) med en kombination av sång, musik, skådespel, performance, artisteri och inte minst dans i alla former. Eldkonster, laserljus, vattenfall och mycket annat imponerande scenteknik används, precis som det brukar vara på de stora Eurovision-showerna runtom i Europa. En av showens låtskrivare är också eurovisionsvinnaren Tom Neuwirth, även känd som Conchita Wurst.
Arise består av en rad tabåer, som – historien till trots – knappt hänger ihop. En av tablåerna är – som nämnts Danstidningen nummer 6, 2021 – koreograferad av israelisk Ohad Naharin, som är en av de sju bidragande koreograferna. Ohad Naharins koreografi Echad Mi Yodea, som ingår i verket Minus 7, som dansas av kompanier över hela världen ingår här. Man kan se det som en holocaust-kontext, men her representerar de likadant klädda dansarna Camerons alla alter egoer, som desperat synger ut sina frustrationer. Det är beundransvärt att Friedrichstadt-Palast på så sätt försöker få in mer konstnärlig och allvarlig koreografi inkorporerad i det annars så lättsmälta showprogrammet, men det verkar också lite påklistrat och en aning meningslöst i förhållande till historien. Mycket bättre fungerar det, när artisttrupper intar scenrummet och flyger genom luften i respektive tysk trapets och flygande trapets. De enastående skickliga artisterna i de två klassiska cirkusdisciplinerna får också showens starkaste bifall. Synbarligen bidrar visserligen inte cirkusnumren till historien om Cameron, men de passar perfekt in showen som helhet. En annan tablå som publiken uppskattar är Supernova-entrén med Friedrichstadt-Palasts speciella varumärke Girlreihe’ (rad med flickor), där de 18 kvinnorna dansar på rad i fullständigt synkrona rörelser. Denna klassiska showkoreografi är superflott – och den är lika imponerande, varje gång man ser den.
Naturligtvis får Cameron tillbaka sin inspiration, och historen får ett lyckligt slut. Men återigen är handlingen underordnad helheten, för det är den festliga finalen i sig själv, som är det fina och intressante. I finalscenen ser man klart, att Friedrichstadt-Palasts stora scenrum – via ljuset – är utformat som ett enda stort, strålande öga. Ögat som ser och fotograferar av världen.
Friedrichstadt-Palast är alltid värt ett besök när man gästar Berlin. En bättre och mer professionellt show är svår att hitta. Dessutom ligger det alltid direktören och producenten Berndt Schmidt i sinne att främja diversitet, mångfald och inkludering i sina shower. Således kan alla känna sig välkomna i den gamla showteatern: Willkommen, Bienvenue, Welcome….

Torben Kastrup