Inför nya diskussioner om Dansplan Sverige – allas samlade krafter

Dansplan Sverige är en skrivelse initierad av tre parter: Danscentrum Sverige, Dansnät Sverige och Riksteatern, riktad till myndigheter och politiker.
200 aktörer inom danskonsten samlades första gången i mars 2019, och sedan dess årligen för att synliggöra dansområdets utvecklingsbehov och dåligt anpassade trygghetssystem. Ett antal förslagsåtgärder för att skapa hållbara strukturer har presenterats.
Covid-19 blottade på ett brutalt vis hur sårbar danskonsten är. Otrygga anställningsformer och korta anställningsavtal försatte många verksamma inom dansområdet i en utsatt situation, och flera av dem valde att lämna sin roll som kulturutövare. En oerhörd förlust för varje sådant beslut. Krisstödet släckte akuta bränder, för vissa, men ett starkare skelett i form av resursstark struktur har visat sig vara nödvändigt för danskonstens fortlevnad.
Visionen lyder: En utbyggd samverkan mellan politiker på nationell, regional och kommunal nivå, starkare infrastrukturer, mer resurser och fler rum för dans.
Dansplan vill med gemensamma krafter stärka fundamentet till den svenska kulturen på bred front. Några förslag på åtgärder för att utveckla trygghetssystem är till exempel mer resurser till statliga initiativ som till exempel Dansalliansen. Frilansande dansare får en anställning inom Dansalliansen, vilket bidrar till ökad ekonomisk och social trygghet, samt möjliggör för tillgången av professionella dansare.
För att förhindra skador och motverka dålig arbetsmiljö föreslås en förstärkt dialog mellan arbetsmarknadens parter om lokaler anpassade för dans. Dansarens särskilda behov måste tas i beaktning vid om och nybyggnation.
Dansare behöver också ges möjlighet att verka lokalt i större utsträckning. Kultursamordnares funktion behöver förstärkas. Produktionshus behövs i hela landet, utvecklade finansieringsstrukturer till mellanledets nyckelroller så som producenter, agenter, distributörer med flera. Se bara på filmbranschen där det knappast förekommer en produktion utan en producent. Eller musikbranschen med organisationer så som Stim med stora resurser, och anställda i alla åldrar.
Barn och ungas tillgång till dans bör också garanteras via skolan i hela landet, vilket är något som ändå tidigare har prioriterats starkt.
En återstart och en förutsättning för kulturen kräver främst mer resurser och bättre övergripande samverkan. Dansplans deltagare vill belysa via skrivelser och workshops hur det fria dansfältet kan samverka mer med dansinstitutioner, regionala, kommunala, offentliga och ideella aktörer. Hur dessa samarbeten kan stärkas och utvecklas.
På Danscentrums hemsida kan den som vill ta del av anteckningar av deltagare från tidigare workshops med teman så som: ”Arrangörskap och publiken”, och ”Produktion/produktionsplatser/verksamhetsplatser.”
För att växa behöver man en plats, en grogrund. När nästa kris kommer är målet att danskonsten ska stå bättre rustad, och rotad. Fler ska kunna välja att förbli yrkesverksamma, och verka för att de yngre ska välja att så småningom ta vid. Förhoppningsvis är initiativ som Dansplan en fingervisning i den riktningen.
En uppmaning inifrån danskretsen om ett svårt och nödvändigt pussel att lägga.
Fortsätt samtalen, fördjupa dialogen. Förmera dansen.
Nästa Dansplan-seminarium äger rum 8 juni 2022, under Scenkonstbiennalen i Västerås.

Johanna Mork

Se vidare drive.google.com/file/d/1j2hy8tAtoxBWSw5B49LcdKqo1IvQWXiK/view

Fler Nyheter