Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Lördag 25 juni 2022

Sexualaktens dramaturgi och samexistens med teknologi

2022-04-12

Fakta:

Namn: Kavalkade Mette Ingvartsen.
Plats: Teater Republique, København
» https://www.metteingvartsen.net

Det är något av ett scoop att under en och samma vecka kunna uppleva hela två verk av Mette Ingvartsens nyare stora gruppverk nämligen to come (extended) (2017) och Moving in Concert (2019) för respektive 15 och 9 dansare. Under rubriken Kavalkade Mette Ingvartsen har Dansehallerne i samarbete med Teater Republique presenterat dessa två intressanta gruppverk på Teater Republiques stora scen. Det är två verk, som karakteristiskt för Mette Ingvartsen både är mycket stringent formade och konsekventa i sina sätt att presentera en idé.
to come (extended) är det sista verket i Mette Ingvartsens serie The Red Pieces om sexualitet, nakenhet och det offentliga rummet. De tidigare verken i serien är 69 positioner (2014), 7 Pleasures (2015) och 21 pornographies (2017), som alla tidigare har presenterats av Dansehallerne.
Redan år 2005 skapade Mette Ingvartsen (tillsammans med Naiara Mendioroz Azkarate, Manon Santkin, Jefta van Dinther och Gabor Varga) verket to come om njutning och begär för fem dansare. Men med 15 dansare på scenen är to come (extended) en ny koreografi på totalt en timmes tid, där Ingvartsen i likhet med i to come dekonstruerar sexualakten och sätter fokus på respektive begär, ljud och glädje i verkets tre delar.
I första delen, som är helt utan musik eller ljuddesign, intar de 15 dansarna scenen iförda turkosblå unisex-heldrakter, som även täcker huvudet och får dansarna att genast framstå som könsneutrala figurer. I skiftande skulpturala grupperingar och relationer ser vi de 15 dansarna i sexuelt betonade rörelser, beröringar och frusna kroppspositioner. Smidigt smyger de sig kring varandras kroppar, ligger, sitter eller står och håller om varandra, flätar ihop benen eller visar helt lusigt en hel hög med rumpor ovanpå varandra.
Det är nästan som en orgie, när alla dessa turkosblå skulpturala väsen samlas och berör och interagerar med varandra. Även om det inte förekommer någon musik under den första delen, råder det fina omväxlande rytmer både hos de enskilda dansarna och i grupperna.
I andra delen intar dansarna scenen helt nakna bortsett från, att de bär vita sneakers, sockor och headsets. Uppställda som på ett gruppfoto utgör dansarna nu en orgasmkör, som unisont återger ljud och utbrott av njutning från sina headsets precis som i en sekvens i 69 positions, där Mette Ingvartsen just referar till to come. Det är både ett rytmiskt precist, humoristiskt och kontrastrikt auditivt inslag om orgasmens dramaturgi.
Härefter följer den tredje delen, som – på samma sätt som i det efterföljande inslaget från to come i 69 positions– är en befriande lössläppt glädjedans i form a lindy hop. Till en bearbetad version av en förryckande instrumentalversion af Louis Primas Sing Sing Sing, där delar av trumackompanjemanget spelas i loops, ger de nakna dansarna i sneakers nu den dynamiska sociala dansen ett helt nytt uttryck. Här glömmer man snabbt att fokusera på nakenheten, som framstår som mycket naturlig, och fokuserar istället på själva dansen och glädjen.
to come (extended), där Mette Ingvartsen i Teater Republique själv var med bland de 15 dansarna, är ett fint strukturerat och visuellt flott verk med fina rörelsekvaliteter. De tre delarna i den dekonstruerade sexualakten gör sammantaget verket mycket meningsfullt.

I Moving in Concert för nio dansare undersöker Mette Ingvartsen, hur den mänskliga kroppen reagerar i samspel med teknologiska objekt, i detta fall i form av trådlösa LED-lysrör, som blir en slags förlängning eller utvidgning av den fysiska kroppen. Även om alla dansarna i detta verk är nakna och endast är iförda sneakers, är poängen att det inte förekommer någon direkt kroppslig beröring dansarna emellan. För i Moving in Concert sker all kontakt mellan dansarna med lysrören som mellanled eller sätt att bindas samman.
Bara åtta av dansarna bär på ljusrör, medan en nionde dansare lite isolerat bara dansar med en träkäpp, förmodligen som en kontrasterande natursymbol mot den teknologiska världen. Ljusrören som stämningsfullt kan skifta färg är de enda ljuskällorna i Minna Tiikainens mycket fascinerande ljusdesign, där dansarna i starten står som silhuett i dunkelt ljus.
Ljusrören är i hög grad koreograferade i Moving in Concert, där de tillsammans med dansarna rör sig runt i rummet i geometriska former. De kan vara lodräta eller sneda linjer, sno sig som en orm eller bli till en åttkant eller två fyrkanter, som sitter tillsammans som ringar. De lysande geometriska strecken och formerna kan röra sig i alla riktningar i rummet och i omväxlande tempi. Upprepade gånger ser vi dansarna i både små och stora roterande och cirklande rörelser, som kan ge universella associationer både på mikro- och makroplan.
Beroende på ljusets styrka och färg varieras hela tiden hur mycket fokus som riktas mot respektive dansarnas och lysrörens rörelser. Mycket fascinerande är dansarnas akrobatiska och organiska rörelser för att skapa de abstrakta och geometriska former med lysrören och beröringspunkterna mellan kroppar och lysrör kan vara allt från händer till mun och kinder.
Genom hela föreställningen ser vi hur jord- eller gryn, faller ner på scengolvet genom ett rör i taket och det ger assosiationer både till fallande risslande regnrör, ett timglas och en utveckling som inte kan stoppas. Moving in Concert är en mycket fin blanding av kroppar, ljus och ljud i rörelse, och verket visar, hur människor och teknologi är nära förbundna och inte kan skiljas åt såvida vissa människor inte väljer att vara isolerade från samvaron.

Kavalkade Mette Ingvartsen. Presenterad av Dansehallerne och Teater Republique.

to come (extended). Koncept & koreografi: Mette Ingvartsen. Lysdesign: Jens Sethzman. Scenografi: Mette Ingvartsen og Jens Sethzman. Blå dragter: Jennifer Defays. Musikarrangement: Adrien Gentizon/ Peter Lenaerts. Dramaturg: Tom Engels. Performere: Thomas Birzan, Johanna Chemnitz, Katja Dreyer, Bruno Freire, Ghyslaine Gau, Elias Girod, Gemma Higginbotham, Dolores Hulan, Jacob Ingram-Dodd, Mette Ingvartsen, Anni Koskinen, Olivier Muller, Calixto Neto, Norbert Pape og Maia Means.

Moving in concert. Koncept og koreografi: Mette Ingvartsen. Lysdesign: Minna Tiikainen. Lyddesign: Peter Lenaerts. Scenografi: Mette Ingvartsen og Minna Tiikainen. Dramaturg: Bojana Cvejic. Performere: Thomas Birzan, Bruno Freire, Elias Girod, Gemma Higginbotham, Armin Hokmi, Dolores Hulan, Jacob Ingram-Dodd, Anni Koskinen og Norbert Pape.

Vibeke Wern

Fler Recensioner

Annonser