Rytmer och röster i intensiv stämning i mix av ljus och mörker

Noche är andra delen i ett samarbete mellan Alma Söderberg och Cullberg,
efter The Listeners som hade sin urpremiär i Malmö 2020, och som enligt
koreografen slutar där nya verket Noche börjar.
Det inleds med att dansaren Louise Dahl ensam på Inkonsts stora scen dansar rytmiskt, i någon mening inuti rytm och musik, kongenial med denna, som om det är rytmen som följer henne, inte tvärtom. Barfota på scen liksom alla andra i gruppen som rör sig i mörkret med egna röster och rörelser.
Snart är det dags för nästa dansare, en man i vida byxor som liknar en kjol, som han viker upp och använder i sin solodans medan de andra skapar gruppdynamik som ständigt förändras, med
sång, tal, ljud, musik och dans med fokus på rytm utifrån synkopering,
en plötslig rytm eller stopp, där dansarna tar plats på scenen som enskilda personer – utifrån kollektivet, i samklang med de andra, men dock som en enda dansare med sitt solo.
Där blir rytmen det tongivande i Noche, där dans och röst existerar på det speciella, intensiva sätt som kännetecknar Alma Söderbergs koreografi, vilket gör att det känns som att dansaren kommer först, musik, röst, ljud och sång efter. Det skapar en intensiv stämning i föreställning där hela teaterrummet vibrerar av rytm, röst, dans tillsammans, tätt inpå publiken, en extra stark närvaro uppstår mellan scen och salong.
Musiken utgår från dansarens rörelser, som på något sätt elektrifierar rummet och föreställningen alltmedan ständiga omgrupperingar sker inom gruppen av de fantastiska nio dansarna i mix av ljus och mörker skapar egen dans med växlande rytmiska figurer.
Längst bak på Inkonsts scen står en mikrofon på ett stativ, dit dansare då och då tar sig för att sjunga, nynna eller skapa ljud, i mörkret, det känns som om man är på en klubb i Berlin där det finns mycket kreativitet och improvisation.
Denna gruppdynamik förändras med nya utspel, blandat med solo, rörelser genom tid och rum, senare delen av Noche med mycket mörker och risker, förändring, till slut står alla, förut tillsammans i olika grupper, nu var och en för sig, på en scen där tid och rum stannar, magiskt.

Ingela Brovik