West Side Story ett filmscenario som hittade in i biosalongen från teatern

West Side Story, musikalfilmen av regissören Steven Spielberg, är en uppdaterad version av Shakespeares Romeo och Julia, byggd på musikal som hade premiär 1957 på Broadway, New York.
Den första filmversionen av musikalen West Side Story gjordes 1961 i regi av Robert Wise och koreografen Jerome Robbins efter ett libretto av Ernest Lehman.
Spielberg låter storyn utspelas sent 1950-tal, han uppdaterar inte till nutid. De två gängen, Jets och Sharks slåss om makten i den då slitna stadsdelen i New York – de är arbetarklass – inte dagens gangsters.
En viss anknytning, indirekt, finns mellan Spielbergs film och amerikansk arbetarklassfilm som Jordens Salt (stämplad som ”oamerikansk” i USA) och Harlan County, USA, en dokumentär om strejkande arbetare i regi av Barbara Kopple om stolt arbetarklass i USA.
Spielbergs film utspelas i nedgångna 1930-talshus och fabriker, i kontrast till sång och kraftfull dans, som är en integrerad del av berättelsen, som gestaltar avgörande ögonblick.
Det är en film med energi, starka insatser av skådespelarna och fysiska utspel som lyfter det socialrealistiska temat i filmen. Särskilt dansen ute på gator och torg i stadsdelen kommunicerar med folk i staden, med intensitet, visuella uttryck och närvaro.
En annan musikalfilm på bio juli 2021 som också utspelas i New York är In the Heights i regi av Jon M Chu efter musikalsuccé på Broadway, Den handlar om immigranter i New York (precis som West Side Story), underklass i stadsdelen som sjunger och dansar för att uttryck sin kärlek till staden, drastisk dans med en hel del humor.
Att jämföra är en musikalfilm som kom lång tidigare är Billy Elliot i regi av Stephen Daldry. Det är en brittisk film om en elvaårig pojke som vantrivs i skolan, omgiven av arga gruvarbetare i strejk, i Thatchers England. Filmen som fick sin biopremiär 2001 handlar om dansens betydelse för en ung person med stort uttrycksbehov.
En annan viktig film som berättar om stävan och längtan efter förändring och alternativa livsmöjligheter går tillbaka till 1989 (strax före Berlinmurens fall) när den tyska regissören Rosa von Praunheim hade premiär på Anita – Tänze des Lasters på filmfestivalen i Berlin. Det är en dramatisk spelfilm byggd på sann historia om Anita Berber, berömd dansare och filmstjärna i 1920-talets radikala Berlin, där hon första världskriget blev hon känd för sin nakendans. I en minnesvärd scen dansar hon gravietiskt, publiken vrålar att hon skall klä av sig, men hon ropar tillbaka: Jag dansar ju Kriget – ser ni inte det ?
Efter att West Side Story gjort succé på Broadway 1957, blev musikalföreställningen film 1961. Numera är det snarare tvärtom, först en succéfilm som sedan gör det scenkonstföreställningar.

Ingela Brovik