Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Lördag 04 december 2021

Ångvält av energi

2021-10-20

Fakta:

Namn: Pianofavoriter
Koreografi: Koreografi, scenografi, kostymdesign: Martin Forsberg
Författare: Rebecka Berchtold
Regissör: Dramaturgi: Alexandra Loonin
Musik: Musik av Bach, Beethoven, Chopin, Debussy, Gubaidulina, Ligeti, Mozart, Rachmaninoff, Schubert, Sibelius. Vid pianot Julia Sjöstedt.
Ensemble: Norrdans med dansarna: Stacey Aung, Sam Huczkowski, Jade Stenhuijs, Nastia Ivanova, Chang Leo Liu, Jonathan Starr, Alban Ovanessian, Leila Verlinden, Ljusdesign: Jonatan Winbo
Plats: Konsertteatern Sundsvall
» https://norrdans.se/sv/koreografier/2021/pianofavoriter-med-norrdans/

Norrdans Pianofavoriter är en galet omtumlande, inspirerande, och på samma gång både allvarlig och glad dansföreställning. Koreografen tillika Norrdans chef Martin Forsbergs och textförfattaren/dansaren Rebecka Berchtolds idé har enligt kompaniets hemsida varit att undersöka ”smak och estetik”. I föreställningen dansas det till ”den mest sönderspelade repertoaren på fullaste allvar”. Klassiska verk för piano framförs live av pianisten Julia Sjöstedt.
Resultatet är en föreställning som dundrar fram likt en ångvält av energi mot en botten av lugn rytm. Att se den är som att få en kraftig vitamininjektion. För vad är det som får oss att vilja leva och gå vidare om inte konsten och musiken?
Däremot ges inga svar på frågor om smak och estetik, eller också är det så att var tid har sin smak och sin estetik. Den här föreställningens estetik hör till vår tid. Och för den som inte upplever att den klassiska pianorepertoarens godbitar är sönderspelade, är det en höjdare att få dem serverade så här, på fullaste allvar.
När föreställningen börjar vilar scenrummet i allmänljus, omgärdat av röda, sidenglänsande tyger som mest liknar gammaldags draperade ridåer, upphängda längs spelplatsens väggar.
Scengolvet är tomt, så när som på ett piano och en pianopall. Julia Sjöstedt får hjälp att dra in pianot till scenens mittpunkt och börjar spela. De åtta dansarna – Norrdans hela ensemble – kryper fram under tygsjoken, en efter en, klädda i olika rosa-, vit, eller beigefärgade dräkter. En av dem, Nastia Ivanova, har på sig en rosa kanindräkt med stort kaninhuvud. De tar prövande steg, fnissar, mumlar, knuffas och bildar olika formationer och cirklar. De sidenglänsande tygsjoken längs väggarna ändrar färg och blir blå.
Dansarna exploderar i vild lek. Det är som om de stått i danssalar sedan de var fem år gamla och i alla år, under hård disciplin, gjort tenduer och pliéer till den här musiken. Plötsligt har de blivit befriade. De ser ut mot publiken, de är fria nu och får göra vad de vill. De tar intryck av varandra, leker Följa John och tar efter varandras impulser.
Aktiviteterna fördjupas, dansarna slänger omkring med varandra, flyttar på pianot, omgrupperar sig och fortsätter. Först befrielse och sedan allvar.
De tolkar den vackraste, mest romantiska musiken som om de vore marionetter helt styrda av pianot. För det mesta i grupper eller individuellt, någon enstaka gång i en sekundsnabb ensemble. De flyttar pianot, omgrupperar sig och ser på när Chang Leo Liu hjular längs med scenkanten. Det är som om han roterar utan att ta i golvet.
En trio bryter sig ut och börjar köra sitt eget race i en egen rytm, vid sidan av pianomusiken. Samtidigt skanderar de en text om att vara en stjärna, ett mästerverk, en legend (”I am a star, a masterpiece, a legend”).
Pianisten börjar blanda ihop låtarna. Det hörs brottstycken ur någon av Erik Saties gymnopedier. Dansarna tar över. De gör vågor i de nu sjögröna tygsjoken vilket får hela scenen att gunga som i sjögång.
Men musiken kommer igen och driver fram några osannolika piruetter – Chang Leo Liu igen – fram till utmattning.
Alla börjar springa runt pianot, pianisten också. Det bildas ett demonstrationståg vars slagord är Beethoven. Julia Sjöstedt spelar Månskenssonaten, det blir stilla, det blir mörkt, dansarna klär av sig och kryper ut från scenen samma väg som de kom.
Pianisten fortsätter spela samtidigt som tygsjoken längs väggarna sänks ner och scenrummets nakna väggar blir synliga. Där står dansarna och en tekniker. Det är som om hela världen sjunker ner mot en ny verklighet.
Det är en föreställning som måste ses.

Premiär i Härnösand 7/10 och därefter vidare på turné till Storsjöteatern i Östersund 19/10, Norrlandsoperan i Umeå 27/10, Dieselverkstaden i Nacka 2/11, Sara Kulturhus i Skellefteå 9/11, Haparanda Folkets Hus 11/11, Kulturens i Hus Luleå 15/11, Kiruna Folkets Hus 18/11, Kalix Folkets Hus 22/11, Christinasalen Nolia i Piteå 24/11.

Pianofavoriter

Text:
Piano:

Scen:
Ensemble: Norrdans

Karin Kämsby

Fler Recensioner

Annonser