Hoppa till sidans innehåll
Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 18 april 2024

Djurens karnevals fantasteri får alla att tänka till

2021-08-24

Fakta:

Namn: Djurens karneval (premiär 21 aug-21)
Koreografi: Idé, regi, koreografi: Marcos Morau
Musik: Camille Saint-Saëns, Nikolai Rimsky-Korsakov
Ensemble: Skånes Dansteater, Dansare: Hanna Nussbaumer, Patrick Bragdell Eriksson, Riccardo Zandoná, Sara Bellugi Klima, Tiemen Stemerding, Scenografi och kostym: Silvia Delagneau Ljus: Joakim Engstrand
Plats: Skånes Dansteater, Östra Varvsgatan 13, Malmö (spelas till och med 4 september)
» https://www.skanesdansteater.se

De fem dansarna står tätt ihop på den minimalistiska scenen där väggarna har samma mönster som en del av dansarnas kostym, små vita kors mot svart bakgrund, vilket förstärker närheten mellan dansare och scenografi – och publiken.
En av dansarna tar ner en tavla från väggen, vänder på den och håller upp den text som står skriven på baksidan: Var är vi?
En annan håller upp en tavla med texten: Vem är du? och en tredje: Vart är vi på väg?
Existentiella frågor utan svar, med en touch av Becketts I väntan på Godot, då dansarna beger sig ut på spaning efter den tid som flytt eller tar plats i karnevalens magiska universum – det finns djur som har oväntade former och uttryck. Där dyker det upp en elefant, förstår vi, efter att ha sett en man med alltför långa armar, som liknar elefantens snabel.
Eller en realistisk vit svan, som styrs av en dansare, gökar som låter sitt ko-ko höras över teatern, krabbor med extra många ben, många lekfulla möten mellan djur, dansare och publik. Dessutom många ögon, på bild eller stora ögon som runda bollar, som stirrar på oss i publiken, ibland rullar över scenen.
Med maximal precision, intensiv närvaro och visuell pregnans rör sig dansarna mycket snabbt i sina olika rörelsemönster, med elegans och kraft av sällan skådat slag. Deras ansikten är vitsminkade, som i stumfilm, liksom mimik och kroppsspråk, skapar en filmisk känsla på scen, med inslag av surrealism.
Efter 20 minuter hörs den musik som jag annars alltid hör på filmfestivalen i Cannes, världens största filmfestival, som introduktion inför varje filmvisning där, vilket förstärker den filmiska känslan. Den klassiska musiken av Camille Saint-Saëns har samma namn som föreställningen, men koreografen har gjort sitt eget val av djur i detta spännande koreografiska verk där det inte finns någon traditionell story, i stället många scener med unika rörelsemönster, som med humor och allvar bygger ett eget, magiskt universum.
Detta är koreografen Marcos Morau första dansföreställning för barn, men den passar väl för människor i alla åldrar som vill ta del av en värld av fantasi, på nya nivåer- oförglömligt.

Ingela Brovik

Fler Recensioner

Annonser