Revolterande punkbalett gör upp med romantiken
Fakta:
Namn: Recension How to do things with romance: A prologueKoreografi: Ellen Söderhult
Musik: Trummor: Sarah Kebedech Ziebe, Sara Mouritzen
Ensemble: Dansare: Hannah Krebs, Lisen Pousette, Oda Brekke, Elise Sjöberg, Lisa Shåman, Ellen Söderhult, Am Ertl, Morgane Nicol, Stina Ehn, Michelle Persson
Plats: Dansstationen under World Pride: 15/8 -21
» https://dansstationen.nu/sv/hem/
Två kvinnliga musiker spelar trummor på hög nivå, punkmusik med extra energi som låter maximalt upprorisk.
Den ena har en t-shirt med texten Warriors, den andra Football. Det är tuffa tjejer vars musik vibrerar genom Dansstationen och hörs ut över stan, med kraft.
De nio dansarna är barfota med enkla kläder och de tar plats på scen med eftertryck i How to do things with romance: A prologue,ett koreografiskt verk vars syfte är att utforska begreppet romantik ur ett sociologiskt, feministiskt och kulturhistoriskt perspektiv.
En utgångspunkt är idén om känslor som ömhet, passion, tillgivenhet, uppoffring (det sista typiskt för kvinnoroller speciellt i Hollywood-filmer, enligt min åsikt).
Föreställningen tar sats i dans där gruppen delar upp sig för att gestalta, föreslå och spekulera i olika tolkningar av romantik – nästan som en tävling eller lagsport. Det blir ständigt nyskapande grupper, ibland med kollektiv vrede som vill vända på begreppen, formulera
någonting nytt med närmast revolutionär glöd. En gruppdynamisk energi som uttrycker glädje och ilska med fantasifullt rörelsemönster mot något slags patriarkalt förtryck, vilket får mig att tänka på boken Svenska Akademins Ordlista där ordet romantisk definieras som ”svärmisk, överspänd”.
En uppfattning om ordet romantik eller romantisk som kanske inte överensstämmer med tolkningen i detta koreografiska projekt? Eftersom man här vill definiera dansen som ”ett kast”, det vill säga ett ”avsiktligt omkullkastande för att förlora betydelsen av romantik och föreställa sig den igen”.
En ”punkbalett” som vill göra revolt – vilket uttrycks i den starka gestaltning som ständigt pågår, både i snabba kast och långsamma, intensiva rörelser, som kulminerar då alla i senare delen av föreställningen formerar sig till en enda kropp, där dansarna, en efter en, sticker upp huvudet ur den tighta gruppen och knyter näven: uppror!
Tillsammans förändrar de innebörden av begreppet romantik, dialektiskt.
Fler Recensioner