Super musikalisk och sinnlig dans

Det är den härliga dansk-spanska flamencodansaren Selene Muñoz, som står bakom den fantasifulla, sensuella och enormt musikaliska nya dansföreställningen 7Senses. En föreställning där människans sju sinnen blir uttolkade på ett flott och charmerende vis i nära samspel mellan dans och livemusik.
Med sig på scenen har Selene Muñoz två manlige dansare: Ask La Cour, som är före detta solodansare i New York City Ballet, och Sebastian Haynes, som både är före detta solist i Den Kongelige Ballet och tidigare medlem av Nederlands Dans Theater.
Med Ask La Cour har Selene Muñoz under de senaste åren arbetat tillsammans i små fina dansvideoer som är inspelade i New York. Härom året var det ett rent nöje att se henne dansa tillsammans med Sebastian Haynes på festivalen In Motion på Pantomimeteatret i Tivoli i Köpenhamn. Tillsammans utgör de tre nu ett fint treklöver till dansgrupp med stor spännvidd på sin repertoar. På Glassalen i Tivoli, hade man dock kunnat önska sig att de hade haft ett större scengolv att riktigt kunna utveckla sin dans.
Lika viktiga som dansarna är de tre framstående musikerna på scenen: jazzbassisten Jesper Thorn, slagverkaren Mathias Friis-Hansen och den mångsidiga Karen Duelund Guastavino (även känd som Mademoiselle Karen), som förutom att spela saxofon och autoharpa även sjunger.
Med naken överkropp, armar som vingar och i olika balanser, vridningar och vändningar utvecklar Sebastian Haynes sin dans med stark närvarokänsla i den inledande expressiva solodansen, som illustrerar Balanssinnet (vestibulärkänslan), som just kan tränas genom rörelse och lek med tyngdkraften. Fascinerande är hans transartande skakande dans i tätt samspel med den största trumman.
Likt en ljusets gudinna (eller kanske Eurydike) poserar Selene Muñoz på en låda i början av Synsinnet (den visuella förmågan), innan den långa Ask La Cour ömt lyfter upp henne och svingar runt henne, medan hon hänger kring hans hals iförd en krinolin. Men befriad från krinolinen finner hon friheten i duon, där flamenco, balett och moderna steg förenas till barock-inspirerad musik.
En höjdpunkt i föreställningens första del är det väl genomförda rytmiskt stringenta avsnittet känselsinnet (den taktila känseln), där Mathias Friis-Hansen inleder med en härligt kropps-trummande, innan de tre dansarna gör entre i svarta kläder och raffinerade huvudbeklädnader i form av vita lampskärmar med fransar som täcker ansiktena. Skärmarna, som även används på et effektfullt sätt som rekvisita i den häftiga, swingande triodansen, där bland annat Jesper Thorn, som närapå kan få sin bas till att sjunga, är i tät samspel med dansarna.
Mycket flott är också den första delens avslutande nummer om Luktsinnet (det olfaktoriska sinnet), där Selene Muñoz gör entré i en praktfull kostym i form av en blodröd klänning med ett enormt släp beklätt med sidenrosor. Långsamt och sensuellt möter hon upp Sebastian Haynes till Karen Duelund Guastavinos vackra sång och harpospel, innan dansen effektfullt övergått i rytmiskt flamencoartad stil, där båda dansarna har stora röda solfjädrar, som på ett ytterst fantasifullt sätt används som rytminstrument. Energin blir ännu starkare när Mathias Friis-Hansen kommer fram på scenen med sin store trumma, och både han och dansarna slår flamencorytmer med solfjädrarna som trumpinnar. En enormt flott fusion av dans och musik – av det auditiva och det visuelle.
I Kroppssinnet (det proprioceptiva sinnet), som inleder andra delen av föreställningen, möts de två manliga dansarna hetsiga kombattanter med machoaktig tjurfäktarattityd endast iförda shorts och en jacka över sina nakna överkroppar. Effektfullt svinger de med jackorna i den dramatiska dansen med höga benspark och energiska drag ackompanjerade av trummor och bas i spänningsfyllda rytmer.
Det finns en lustig nostalgi kring Smaksinnet (det gustatoriska sinnet), där Selene Muñoz dansar i 1950-tals swingklänning, dekorerad hatt och röda flamencoskor till Guastavinos smeksamma franska sång om crème brûlée. Och herrarna vickar lustigt med charm på höfterna när de stämmer in i hennes latinska rytmer.
Finstämt och känsligt inleds Hörselsinnet (det auditiva sinnet) med tonerne från en speldosa, innan vi som intro hör den äkta spanska flamenco-duenden (flamencoens själ) i form av en inspelad buleria, Borrachera. Och det är helt förlösande, när Selene Muñoz iförd av en enkel svart klänning på allvar slår sig loss i intensiv flamencodans med smidig överkropp och de vackraste graciösa armar och händer.
Med rytmisk pregnans faller saxofon, bas och trummor in i flamencorytmer, på samma sätt som Selene Muñoz får dynamiskt sällskap av Ask La Cour och Sebastian Haynes. Ett fint, kort och stringent avslutningsnummer på 7Senses, som under hela kvällen fascinerar med sitt fina och täta samspel mellem de skickliga dansarna och musikerna.

Här är ett filmklipp från föreställningen www.youtube.com/watch?v=NzifDwdYNTcdem

Vibeke Wern