Nedstängning och nystart
Pandemin håller världen i ett hårt grepp. Konstformernas många aktörer lider, men hittar också nya sätt att verka. Är corona-tiden en parentes eller är det början på en ny epok?
Från Norge rapporteras att teatrarna endast låter publiken från den egna kommunen besöka föreställningarna. Kompaniet Carte Blanche har planerat en ny urpremiär i februari, ett 15 minuter långt verk – men kan det bli av?
Från Danmark berättar koreografen Mari Brolin-Tani om sin senaste produktion Vita Danica, som hann bli klar men inte kunde spelas. Visst finns den filmad, men streaming kan inte ersätta upplevelsen av ett verk som innefattar dans, sång och musik, menar koreografen som vill vänta med premiären i Århus tills publiken kan komma.
Teatro Alla Scalas nye balettchef, Manuel Legris initierar livestreaming av en ny uppsättning av Giselle både på webben och i TV. Med sig har Legris ingen mindre än den fantastiska ballerinan Carla Fracci, som konstnärlig rådgivare. Och hon ger master classes inför föreställningen, som kan nås av alla helt gratis.
Under hösten genomfördes både Streetstar Dance School Challenge för skolor runtom i Sverige (även om andra också får vara med) och en världsomspännande dansvideotävling. Alltsammans online. Streetstars Joachim Hövel berättar om fler planer och om drömmen om ett hus för hip hop i Stockholmsregionen, precis som La Place i Paris.
Svenska Balettens korta levnad beskrivs ibland också som en parentes. Men den föregick stora förändringar inom konstlivet långt senare.
Dansmuseets stora satsning, 100-årsjubileumsutställningen för Svenska Baletten, öppnades nyligen igen efter en tid av total nedstängning. Vi presenterar en katalog och en antologi som Dansmuseet givit ut i samband med utställningen.
En fransk dansforskare berättar mer om Svenska Balettens mest radikala experiment, Cinésketch, ett performance i form av en ”levande film” som visades på nyårskvällen 1924 tillsammans med föreställningen Relâche, verket som blev Svenska Balettens sista.
Till Relâche skapade Satie musiken och Picabia gjorde scenografi och libretto, men samarbetade även med andra konstnärer vid utformningen, bland annat den moderna 1900-talskonstens föregångsgestalt Marcel Duchamp. Finns det ett samband mellan Duchamps konstverk Le grand verre och Relâche? Vi undersöker vad historiker och experter har skrivit om relationen och samarbetet mellan Picabia och Duchamp. En parentes kan visa sig vara början på något nytt.
Ann-Marie Wrange
