Hoppa till sidans innehåll
Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Måndag 02 december 2024

Alexander Ekmans snillrikt omstöpta verk för NDT blir framgång på nätet

2020-11-27

Fakta:

Namn: Four relations
Koreografi: Koreografi och scenografi: Alexander Ekman
Musik: Maurice Ravel, Felix Mendelssohn, Justin Vernon, Musiker: Het ballet orkest
Ensemble: Nederlands dans theater, dansare: Demi Bawon, Kennedy Kallas, Austin Meiteen, Kele Roberson, Ivo Matteus, Barry Gans, Jordan Pelliteri, Mikaela Kelly, Nick Daniels, Jesse Callaert, Ljusdesign: Tom Visser
Plats: Lvestreamat av Nederlands dans theater
» https://www.ndt.nl/home.html

Inställd är förmodligen scenkonstårets vanligaste beteckning och den drabbade även Alexander Ekmans uppsättning för NDT2, Nederlands dans theaters unga kompani. Planen var att Ekman skulle instudera sitt verk Maybe two, från 2013. När de vanliga scenföreställningarna omvandlades till ett livestreamat program inspirerades koreografen till en omarbetning av verket. Resultatet Four relations är ett utmärkt exempel på hur scenkonst faktisk kan ge en verklig upplevelse på skärm. Samtidigt visar det på en kreativitet jag kan önska att flera låter sig utmanas till i den påtvingade pandemisituationen.
Four relations iscensätter, precis som titeln antyder, fyra relationer. Eller så kan man lika gärna se fyra stadier i en och samma relation. Alexander Ekman rör sig som alltid sömlöst mellan det enskilda och det allmängiltiga. I öppningen framträder de fyra paren ur dunklet som snurrande figurer i en speldosa. Stråkkvartetten från Het ballet orkest spelar tätt intill en mix av Maurice Ravel, Felix Mendelssohn och Justin Vernon.
Alexander Ekman har ett säkert grepp om allt. Den snillrika scenografin står han själv för. Stora vita sjok, både på golvet och böjda uppåt i rummet, är just de oskrivna ark som den nya, spirande relationen i första avsnittet gestaltar. Och ger dessutom tydliga konturer åt dansen på skärmen. Ur ett myller av vardagsrörelser utkristalliseras ett möte. En berättarröst leder tittarna in i verket – och relationen. Se det som en metanivå, Ekman berättar så väl i rörelse att inget behöver ”förklaras”. Mötet mellan de unga, en man och en kvinna, utvecklas till en förälskelse fylld av längtan och lekfullhet. Det är språng i luften och rörelser nära inpå kropparna i takt med att relationen djupnar. Allt är glädje med välfunna inslag av humor. Här klappar hjärtan konkret och barnet dimper ner från luften, som om storken lämnar sitt bidrag. De två dansarna är ljuvligt lyhörda för Ekmans rörelsespråk och lyckas väl uttrycka även den inre förändringen med finfin kontakt sinsemellan.
Kameran är en oblyg medspelare, dansare i fräckt designade frackparafraser rör sig med handkamera runt paret. Det varierar perspektiven och låter tittaren komma riktigt nära.
Dansarna är även scentekniker. För del två rullar de in en säng och sätter igång drömmens ”Slow TV” med en filmklappa – ett typiskt ekmanskt infall. Musiken tystnar och en halvviskande berättarröst ackompanjerar oron i sänglägret. I drömmens värld leker koreografen med dubbleringar och orimligheter. Även utan handkameror kommer vi tätt inpå kropparna, som om vi bevittnade ett sömnlaboratorium, men de flexibla dansarna förhöjer drömmandet till koreografi.
Tycke och smak, olikheter och samsyn, står i fokus för del tre. Ett enkönat, elegant par vid baren/bordet gestaltar turerna med kaffet som utgångspunkt. Scenen ligger nära seriestrippen både som bild och i de kantiga rörelserna. Texten svävar i luften likt pratbubblor. Men allt är inte kul, den samstämda dansen slår plötsligt över i våld.
Vana intill leda präglar paret i den avslutande scenen. Med malande rörelser håller de relationen igång. De hakar fast när utbrytningar hotar, och gör försök att korrigera och ändra på varandra. Koreografin är lika grym som fyndig i sina iakttagelser. Här samsas förtvivlad ömhetstörst med de välbekanta mönstrens trygghet. En lek med bruket av selfies ger en dubbelexponering av självbilden, ännu en träffsäker koreografisk kommentar.
Four relations visar Alexander Ekman på fördjupat lekhumör. Koreografin består av hans egen blandning av klassiskt påbrå och samtida kollegors påverkan. Mats Ek skymtar både i rörelser och humor. Det är också uppenbart att Ekman trivs med de unga dansarna i NDT2. Och de med honom.
Stycket utgjorde andra delen av programmet Dare to say, som inleddes med Fusions and confusions i koreografi av Dimo Milev, som också antog utmaningen och koncentrerade dansen på en avgränsad kvadrat. Som gjord för att visas i en ruta nära tittaren.
Livestreamning är här för att stanna. Till och med applåderna blir digitala. NDT uppmanar publiken att applådera Dare to say på Instagram. 👏👏👏🏽

Four relations ingick tillsammans med Fusions and confusions av Dimo Milev i programmet Dare to say, som NDT livestreamade i början av november

Succén med livestreamingen i början av november, över 9000 människor såg föreställningen, gör att NDT beslutat att upprepa den igen den 3, 4 och 5 december.

Lis Hellström Sveningson

Fler Recensioner

Annonser