Den mänskliga roboten och etiken

Artificiell intelligens är under den här säsongen ett högaktuellt tema i såväl teaterns som dansens värld. Dansk Danseteater kunde i början av september i Italien uruppföra Pontus Lidbergs nya stora verk Kentaur, där artificiell intelligens både är medskapare och medspelare på scenen. Ett verk, som man kunde se utdrag av på festivalen In Motion i Tivoli augusti, och som får danmarkspremiär på Skuespilhuset i maj 2021.
Vid slutet av september här hos oss kan Uppercut Danseteater nu i mindre omfattning presentera det fina intima solot Humanoid koreograferat och dansat av den skickliga electric boogie-dansaren Julie Kunz. I den både fängslande och elegant utförda interaktiva föreställningen, som vänder sig till unge från 12 år och uppåt, träder Julie Kunz i karaktär som den humanoida roboten Vera på det fiktiva forskningscentret RobotCare.
Scenrummet är inrättat som ett hem med sofa, soffbord, blomkrukor, matbord, stolar etc. För Vera är en robot, som RobotCare har utvecklat med hänseende på att vara människan till hjälp och vän. Med sin artificiella intelligens ska Vera lära sig mer och mer av människor och samla in data för att hela tiden bli bättre och bättre.
Mycket fascinerande är Julie Kunz, när hon med sina mekaniska rörelser och smil på läppen rör sig runt i rummet med avmäta steg och kantiga armar och händer till loungemusik. Til elektroniska rytmer utvecklar hon en alltmera dynamisk electric boogie, och iförd rengöringstofflor gör hon en härligt glidande moonwalk och rör sig behändigt in under matbordet.
Men genom hela föreställningen befinner hon sig även i interaktion med publiken, som är de människor, hon ska lära sig av och som måtte vara tillpass för att hjälpa roboten. Med sina fantastiska ögon och nästan hypnotiserande blick eller små gestiska rörelser skapar Vera kontakt med enskilda människor, som måste assistera och hjälpa henne med exempelvis att stänga ett blixtlås i en soffkudde, dricke ett glas vatten och skapa trivsel. När kontrollstämman dikterar, att stämningen ska vara ”groovy”, får Vera alla i salen att resa sig och följa hennes dansrörelser.
Mycket komiskt finner Vera ett porrtidning gömt i soffan, och i sin imitation av en kvinna med spretande ben, forsöker hon att inte bara tillägna sig människans sexualitet, men avspelglar också humoristiskt pornografins mekaniska uttryk. Vartefter föreställningen utvecklas, blir Vera mer mänsklig och flexibel i kroppen, när hon färdas runt i hemmet.
Under en kort glimt under Humanoid kommer man att tänka på de ikoniska amerikanska electric boogie- dansarna Shields & Yarnell med sin Breakfast Show (1979). Tankarna går också till danska electric boogie-mästarna som Steen Koerner och Robotdrengene och deres kantiga tutting-dans.
Den urbana dansvärlden i Danmark, inklusive Uppercut Danseteater, har i hög grad varit präglad av manliga dansare. Därför är det glädjande att se en kvinnlig electric boogie-dansare göra en soloföreställning och ge dansen sin egen eleganta och personliga finess med bland annat detaljerad handgestik och blinkande ögon.
Men Julie Kunz vill mer än att bara visa en föreställning med robotdans. Hon vill gärna att den unga publiken ska fundera över vad som inte bara är äkta, och vad som är artificiellt, men också över de etiska och moraliska spörsmål, som den alltmer ökande användningen av artificiell intelligens ställer.
Därför utvecklas Humanoid snart till att också bli ett videoprojekt som ska presenteras för skolelever tillsammans med ett pedagogiskt material om konstgjord intelligens. De unga kan naturligtvis även pröva några av dansens rörelser efteråt. Ett fint sätt att få konsten ut i skolorna nu i corona-tiden och samtidigt skapa diskussion om ett ämne, som påverkar hela vårt samhälle.

Vibeke Wern