Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Söndag 25 oktober 2020

En samba för svin eller att vara eller inte vara ett svin

2020-09-20

Fakta:

Namn: Plejer er død – Samba
Koreografi: Stephanie Thomase
Musik: Musik/Live percussion: Alexander Skjold Henriksen
Ensemble: Uppercut Danseteater, Scenografi och mask: Johan Kølkjær. Dramaturgi: Betina Rex. Ljus: Peter Bodholdt Løkke.
Plats: Dansekapellet, København NV.
» https://uppercutdanseteater.dk

Koreografen och dansaren Stephanie Thomasen, som tillsammans med Mark Philip sedan 2016 har varit konstnärlig ledare för Uppercut Danseteater, har skapat en rad fina föreställningar till sitt utmärkta kompani. Hela tiden lyckas hon förnya sig och det gör den 34-årige koreografen även i det nya mycket lyckade verket Plejer er død – Samba, där hon själv är en av de fem medverkande.
Samba är det första verket i trilogin Plejer er død. Här utforskas rummet emellan oss, medan de följande verken kommer att utforska rummet omkring oss och rummet i oss. Trilogin binds samman av huvudkaraktären Pig, som i den första föreställningen inte är knuten till någon särskild dansare.
Pig ska snarare förstås som ett svin istället för en gris. för i Samba upplever vi vår relation till svinet i de många betydelser och associationer, som ordet ”svin” kan ge upphov till, alltifrån ett grymtande djur på landet och slaktsvin till svinstia och människans inre svinaktighet. En gris- eller svinmask skickas runt mellan dansarna, som med deras vinröda kläder och kostymer iförda masken både ser mänskligt och djuriskt ut.
Titeln ”Samba” refererar till den autentiska brasilianska samba-kulturen, där musikerna befinner sig i mitten med publiken i en cirkel runt om. I Dansekapellet sitter publikum exakt i en cirkel runt om det blodröda scengolvet, och karakteristiskt för föreställningen är dansarnas starka blickar och kontakt med publiken, så att vi verkligen känner samhörighet.
Stephanie Thomasen har alltid varit förtjust i rekvisita och scenografi, som hon lyckas involvera i koreografin på ett ytterst effektfullt sätt. Denna gång har Johan Kølkjær kreerat den geniala scenografin, som bland annat består av en gungande gångbro tvärs över scengolvet, där dansarna akrobatiskt kan utvecklas och häva sig upp och ned genom brädorna.
Men även trästolar används effektivt, bland annat i en sekvens som sänder tankarna till Ohad Naharins stoldans i Minus 7, och super smidigt, sensuellt och djurisk dansar Linn Fletcher ett flott solo på och med en stol. Hon är ny i Uppercut Danseteater i likhet med den eminenta Alessandro Sousa Pereira, som är före detta dansare i Dansk Danseteater och passar perfekt hos Uppercut.
Med väl utmejslade rörelser dansar Alessandro Sousa Pereira ett expressivt solo på hängbron, och ekvilibristiskt utvecklar han och Mark Philip sig i en duo till rytmer i upbeat-tempo, innan Mark Philip tvingas ut i svinstians hö och lera.
Alexander Skjold Henriksen befinner sig inte bara i föreställningens musikaliska fokus som percussionist. Han kan dessutom verkligen dansa. Han och Stephanie Thomasen utvecklar en uppfinningsrik duo med body-percussion.
Stephanie Thomasen imponerar också i ett solo, där hon inte bara har ett starkt kroppsligt uttryck, men också visar sin förmåga att uttrycka sig verbalt när hon pratar om svin som både sociala djur och giriga dominanta varelser.
Det är verkligen fem starka scenkonstnärer, man upplever i svinstien i Samba, hvor maktbalansen hela tiden skiftar. Man kan få associationer till både Orwells ”Kamrat Napoleon” och Goldings ”Flugornas Herre”.
Vid ett tillfälle vill ingen av dansarna bära svinmasken. När Mark Philip står med masken i handen, kommer man att tänka på Hamlet med kraniet i handen, där texten nu passande kunde omskrives till: Att vara eller inte vare ett svin.

Fakta:
Namn: ””. Koncept og koreografi: n. . Ensemble: . Plats:

Vibeke Wern

Fler Recensioner

Annonser