En mystisk käpps vandring

Mette Ingvartsen, 40 år gammal i år, är redan något av en veteran inom den koreografi som är lika mycket performance som forskningsprojekt. I sanning ”extended choreography”. Hon är danska, utbildad i Amsterdam och på P.A.R.T.S och har samarbetat med några samtida stora namn som Xavier Le Roy och Boris Charmatz men också med Jefta van Dinther i It’s in the Air.
Moving in Concert är typisk och kanske kunde man säga klassisk post-postmodern dans. Så klassisk att den känns mer välbekant än man skulle önska. Alltså, ännu ett verk som ”undersöker” nakenhet hos dansare och kropp-rörelse i rummet. Det uttalade syftet från koreografen med verket är att undersöka hur teknik införlivas i våra kroppar och ”förvandlar de neurologiska mönstren i våra hjärnor”.
Nio dansare som klädda i ill-orange trikåer småpratat med publiken i foajén innan föreställningen börjar, gör entré bakifrån salongen iförda ingenting alls – så när som på vita sneakers. Alla är försedda med en vit käpp som är ett lysande rör, alla utom en som har en vitmålad käpp, gjord av en knotig trädgren. I den timslånga föreställningen bär och sammankopplar dansarna sina lysande rör, belyser sig själva och sina kroppar eller belyser de geometriska, rörliga figurer som uppstår när de lysande käpparna bildar en stor rektangel som rör sig och förändras till en svävande åtta. Den krokiga käppen går från en dansare till en annan, ofta nästan omärkligt. Hur kom den dit? Från vem gick den till vem och har det med temat människa-neurologi att göra?
Ännu en variation på ett redan ofta använt tema; vackert och fint utfört men snarare visuellt njutbart än med en frågeställning om människa och teknik som går att greppa och diskutera. Den okommenterade nakenheten är numera så gammal, beprövad och main stream att man tänker ”jaså”. På vilket sätt kopplas den till utforskandet av tekniken och de bländande lysande rören, som också kan förändra sin färg och bländas av i svart?
Kanske jag borde nöja mig med äventyret att följa den krokiga käppens vandring och den rörliga bildens finess. Men jag har svårt att göra det.