Robotar på catwalken

Farväl till Elizabeth Kloss, Cara Delevingne och Gigi Hadid. Supermodellernas dagar är räknade, nu när skönhet kan skapas i datorprogram. Med 3D-modellering kan perfekta modeller designas, så de passar precis för de produkter, de ska sälja, och den slags media, som de ska synas i. Två av dessa berömda, konstgjorda modeller, eller avatarer är Shudu och Lil Miquela, som har tusentals följare på Instagram, där de fungerar som virtuella influencers. De unga kvinnorna liknar riktiga, levande väsen, och ursprungligen trodde många av deras följare att de existerade på riktigt. I tryck eller i den virtuella världen kan ingen se, att de två kvinnorna eller deras tusentals billdsköna ”syskon” aldrig har funnits i vår fysiska ofullkomliga värld.
Koreograf Gunilla Lind väcker så att säga fyra virtuella modeller till livs i sitt vackra och fascinerande verk LOVEU2ND. På en skinande catwalk rakt igenom Dansekapellets scenrum går de fire androgyna modellerna iförda i stram latex och plateau-stövlar. Deras blick är död och de stirrar tomt framför sig. Styvt och mekaniskt stolpar de fram i imponerande slowmotion. De promenerar målmedvetet fram, som om de vore programmerade robotar. De är dock inte klumpiga, fyrkantiga robotar, utan snarare sexiga androider, som verkar kunna programmeras till att göra allt.

Om de även är programmerade till kärlek är frågan. När det spännande ljudcollaget av Kristoffer Rosing-Schow ljuder av smaskande ljud associerar det inte till mjuka kyssar modellerna emellan, men till mer djuriska och sårande bett. Tämligen säkert handlar det om bett ut i luften, men de är farligt tätt inpå varandras sköna ansikten. Det finns alltså idéer till förbättring av programmeringen, ifall man inte är för den mer vilda och våldsamma erotiken. Slutligen är det något som går helt snett med programmeringen, eller så lyckas den intill perfektion – allt efter smak och intresse. De fyra androiderna blir nämligen nästan mänskliga i sina rörelse. Deras kroppsspråk går nämligen från det kantiga och abrupta till det naturliga, organiska och mänskliga. I ett regn av festligt glittrande konfetti blir de fyra moderna som små nakna barn, som vältrar sig glada och fria i vattnet. Nu verkar de vilja ha en fri vilja och kunna göra precis vad de har lust till.

De fyra dansarna, Iris Thomsen, Josefine Ibsen, Katrina Holm och Shuli Nordbek, är skickliga och utstrålar alla en attraherande kylighet och maktfullkomlig självtillit. De lyckas – med god hjälp av Peter Bodholdt Løkkes läckra ljusdesign – att skapa en illusion, så att man nästan inte vet, om det är dessa avatarer, som kliver ut i den virtuella världen, eller publiken som träder in i den.

LOVEU2ND är ett flott och spännande verk, som tematiserar de allra nyaste tendenserna i vår värld. Den konstgjorda skönheten, den virtuella världen och våra extrema längtan efter fullkomliga. Det är både intressant och uppskattat att få se dessa – kanske skrämmande modefenomen bli behandlade på den moderna dansscenen.

Torben Kastrup