Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Tisdag 20 oktober 2020

Nya, unga perspektiv på Måsen

2019-09-12

Fakta:

Namn: Måsen
Författare: Anton Tjechov
Regissör: Erik Holmström
Ensemble: Medverkande: Emilia Persson, Fina Lodén, Axel Isacsson, Elliot Berner King, Marcus Shaw, Oskar Stellinger, Julia Thorlacius, Linn Blomé, Signe Isacsson, Lovia Finné, Siri Skoog, Felicia Bergenudd ( skådespelare från Järnåkraskolan i Lund, klass 6 A och 6 B), scenografi: Sanne Hellberg Ljusdesign, körtekniker: Olivia Grefve Kostym, mask: Sandra Haraldsen Dekormålare: Sanne Hellberg
Plats: Malmö Dockteater
» https://www.malmodockteater.com

Första föreställningen på Malmö Dockteater med elever från Järnåkraskolan
i Lund var Scener ur ett vuxenskap i samarbete med Månteatern, inspirerad av Ingmar Bergmans Scener ur ett äktenskap, som de drygt 11-åriga medverkande gjorde till en minnesvärd föreställning (i januari 2019).
Samma ensemble, nu i 11-12-årsåldern är tillbaka i Tjechovs Måsen, hans genombrottspjäs som väckte rabalder, först blev fiasko, sedan succé 1895.
Erik Holmström, Malmö Dockteaters konstnärlige ledare, är regissör, manusförfattare och scenograf, liksom i förra uppsättningen, har skapat sin egen version av Måsen, nedkortad, lite förändrad, men har kvar originalets berättelse som utspelas på den ryska landsbygden i slutet av 1800-talet med dess typiska sekelskifteskänsla av dyster framtidstro.
Dit kommer Arkadina, berömd kvinnlig skådespelare, för att tillsammans med sin älskare, den ännu mer berömde författaren Trigorin, besöka sin bror Sorin (här omgjord till syster). På godset finns hennes son Konstantin, i keps och ilsket humör med drömmar om att bli stor författare, den ständigt svartklädda Masja som inte vad hon skall göra med sitt liv, och vitklädda Nina, som längtar efter att bli skådespelare.
De tre unga på väg att bli vuxna står i fokus i Måsen, symbolen för skadskjutna drömmar om ett liv värt att leva, där Konstantin skjuter en mås, slänger den framför fötterna på Nina- som han är olyckligt kär i. Hon är kär i någon annan, som inte bryr sig om henne. Likadant med Majsa, alltid klädd i svart eftersom livet är meningslöst – hon gifter sig motvilligt med läraren som tjänar för lite pengar.
Detta drama är ingen lätt uppgift att handskas med som ung skådespelare, men de 11-12-åriga medverkande skapar ett annat perspektiv på Tjechovs pjäs som genomskådar (Verfremdung, som hos Brecht) text och intrig på oväntat sätt. Barnen som spelar vuxna synliggör – i sitt sätt att spela – vuxenvärldens lögner, självbedrägeri och förträngning, avslöjar ordens tvetydighet, som ett slags undertext i att vara ”vuxen”.
De 11-12-åriga skådespelarna har en lyhördhet och styrka i att gestalta de vuxna som skapar en ny blick på sakernas tillstånd. Imponerande.

Ingela Brovik

Fler Recensioner

Annonser