Nycirkus och dans i Europa i Danstidningen 5/2018
vi fortsätter att rapportera från scenkonstfestivaler i Sverige och runtom i Europa. Danstidningens Lotta Harryson, har mot bagrund av föreställningar på Göteborgs- Dans och Teaterfestival, skrivit en krönika om hur vår tids kroppsfixering påverkar dansens formspråk.
Den nutida dansen har sin moderna historia. Exempelvis har flera viktiga institutioner för det moderna danslivet i Tyskland passat på att fira jämna födelsedagar under 2018. Det säger något om den nutida dansen att Tanzfabrik fyllt 40 år, den stora moderna dansfestivalen Tanz im August 30 år och koreografen Sasha Walz & Guests 25-årsjubilerar. Det nutida danslivet har en egen historia att se tillbaka på och ta vara på.
Nycirkus är däremot fortfarande en relativt ung scenkonst inom institutionerna, och Berlins cirkusfestival slog upp sina tält för fjärde året i rad. Ett bevis på hur cirkuskonsten tar sig in i institutionerna är att Tilde Björfors grundaren av Cirkus Cirkör samt den högre cirkusutbildningen i Sverige finns med bland den lilla exklusiva grupp europeiska regissörer som tilldelas Premio Europa for Theatrical Realitys.
I Lyon var det dags för den 18:e dansbiennalen och den sedvanliga Defilén med det paraderande karnevalståget genom staden hade ett genomgående fredstema. Biennalen bjöd in många av sina vanligtvis återkommande konstnärer, men nytt får i år var satsningar på ny teknologi och föreställningar via oculus rift-glasögon.
Drottningsholmsteatern har i sommar haft besök av Saburo Teshigawara som har koreograferat och dansat till Rameaus Pygmalion. Teshigawara berättar om hur han ser på musiken och dansen och hur han arbetar improvisatoriskt med barockmusiken som han inte alls ser som något särskilt gammalt.
Gamla tekniker används på nya sätt, inte minst sättet att spela teater med figurer eller dockor. Margareta Sörenson rapporterar från en festival för modellteater eller pappersteater i franska
Charleville-Mézière.