Skräcken för det främmande
Det är val och frågan om svenskt och osvenskt ekar genom debatterna.Koreografen Akram Khan tar upp skräcken för det främmande, xenofobi, som en av vår tids stora frågor i sitt senaste verk Xenos.
”Vi måste dekonstruera de enkelspåriga myterna som bygger på imperialism och kapitalism”, säger han och vill med sitt dansverk bland annat påminna om att även soldater från kolonierna deltog i de brittiska trupperna under första världskriget, något som inte alls har uppmärksammats under de jubileer som har hållits. Han påpekar också att: ”Kärnan i Brexit är ju just xenofobi (ångsten över det främmande).”
Akram Khan visade Xenos på dansfestivalen i Montpellier. Vi gör också ett svep över flera andra festivaler som Kuopio Dansfestival och festivalen i Santarcangelo. Från Storforsen rapporterar vi frånden årliga balettföreställningenTrolltagen mitt i trolska skogar med fjäll och forsande vatten strax intill.
I Venedig hölls dansfestival för andra gången under ledning av Marie Chouinard, en av de koreografer som turnerar med verk runtom i världen. I hennes föreställning av retrospektiva verk kom alla slags väsen upp på scenen. Det mest skrämmande finns på omslaget till detta nummer. Chouinard lyckas med konststycket att ständigt förnya sig, bland annat jobbar hon starkt inspirerad av bildkonst. Musik i samspel med dans var annars ett ledande tema på årets Biennale danza.
Vindhäxor, den svenska grupp som utvecklades under 1980-talet, skapade i början av 2000-talet en mycket spännande föreställning tillsammans med fotografen Brutus Östlings fantastiska bilder av vilda fåglar. Dansmuseet uppmärksammar nu Vindhäxor som fotografen Lesley Leslie-Spinks har följt genom åren. Konstarter av olika slag mår bra av att mötas på scenen, precis som olika människor.
Ann-Marie Wrange
