Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 04 december 2020

Om kvinnors liv, identitet och sakernas tillstånd

2018-06-13

Fakta:

Namn: Missonären
Koreografi: Idé, manus, koreografi & regi: Malin Hellkvist Sellén
Musik: Kompositör: Sara Lundén
Ensemble: Skådespelare: Louise Löwenberg & Sofia Rönnegård
Plats: Dansstationen i Malmö
» http://dansstationen.nu/

Först ser det ut som om Dansstationen nu igen har hittat på någonting nytt, eftersom foyern är helt mörk, dramatiskt. Därefter får man veta att all elektricitet är borta- elavbrott, hela lokalen vilar i mörker, vi i publiken måste gå med olika slags ljus i händerna tre vindlade trappor upp till Studion, det enda rum där solen lyser in.
Det blir en arenascen med publiken på stolar runt scenen där verket Missionären visas, en koreograferad berättarföreställning om lesbiska kristna missionärer i Västerbotten i början av 1900-talet.
Två kvinnor med strikt energi står vid kanten av scenen och börjar med att hälsa oss i publiken välkomna med rejäl
handskakning, varje person får sitt namn uppropat, det vill säga det namn som står på den lilla namnbricka alla måste ha på sig. Kvinnonamn har vi alla oavsett kön. De två kvinnorna, en flickaktigt sårbar, den andra feministiskt urstark, agerar och interagerar, berättar historier om kvinnors liv, identitet och sakernas tillstånd under tidigt 1900-tal då de arbetade som missionärer. En föreställning med kraftfull intensitet, sparsmakad uttrycksfullhet, nedtonad med stark känsla om existentiella frågor där kvinnorna ibland går fram och bara står framför varandra, med laddad tystnad, full av undertext.
Intensitet som i Bergmans Persona om kvinnlig blick och identitet, fast ännu bättre här. Därefter blir det tal om kärlek mellan kvinnor, lesbisk kärlek, där den flickaktiga talar återhållet, den urstarka utlevande. Orden blir till kropp. Det trappas upp till en brutal balett mellan de två som liksom försöker få fatt i varandras kroppar, men misslyckas, om och om igen. Som ett slags kubistisk balett, inspirerad av Picasso där kroppsliga uttryck förflyttar gestalterna på oväntat vis. Först tystnad, sen rop och skrik. Förtätad, minimalistisk föreställning med tung kraft om kvinnors ( dolda) historia på eget vis,där tystnaden understryker styrkan i denna ovanliga berättelse med sin egensinniga koreografi.

Fiskedanser för hälsans skull
Idé, koreografi och dans: Sindri Runudde
Efter Missionären visas Fiskedansen och andra kosmiska bekännelser på Studions scen, work-in-progress av och med Sindri Runudde som med entusiasm och koreografisk precision visar hur vi i publiken skall göra för att hänga med i detta workout-program vars danser har syftet att förbättra mänsklig hälsa, ha läkande krafter.
Ett exempel som Sindri Runudde visar och instruerar är hur man snabbast möjligt kan sätta ner en (fiktiv) resväska på golvet i den hytt ombord på ett (osynligt) fartyg man just gått ombord på, byta om till något (fiktivt) snyggt och ut ur hytten, detta gjort med tydliga armrörelser som kombinerar olika skeenden.
Mycket skratt och roliga danser skapar en gemensam plattform för publiken och dess ledare Sindri Runudde som planerar att ha premiär på sin dansföreställning under hösten. En lekfull föreställning om mänsklig hälsa – på allvar.

Ingela Brovik

Fler Recensioner

Annonser