Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Måndag 28 september 2020

Koreografiska ansatser av och med skickliga dansare

2018-04-25

Fakta:

Namn: 3D
Koreografi: Koreografi: Dorotea Saykaly, Sarah Bellugi-Klima, Lea Ved
Ensemble: Dansare från Skånes dansteater Kungliga operan, Göteborgsoperan
Plats: Göteborgsoperan, Lilla scenen
» http://www.opera.se

Dansare och koreograf är två olika yrken, även om många praktiserar båda. Och ännu fler dansare vill koreografera. Återväxten inom svensk koreografi behöver också uppmuntras på många sätt. Häromveckan skrev jag om Atalantes residensprojekt Ny koreografi, ett exempel på de fria dansscenernas medvetna arbete för återväxt. Nu kommer institutionerna också med ett intressant bidrag. Den nya danskvällen 3D på Göteborgsoperan är ett samarbete mellan Göteborgsoperans danskompani, Kungliga baletten och Skånes dansteater. Här får dansare en möjlighet att skapa koreografi och dessutom knyter initiativet samman tre av landets största dansinstitutioner i ett utbyte som berör både utövare och publik.
För 3D har varje kompani valt ut en av sina dansare. De tre har skapat var sitt verk, med dansare från en av de övriga ensemblerna. Resultatet är en trippelkväll som spelas i Göteborg, Stockholm och Malmö – Göteborgsoperans lilla scen stod för premiären i helgen.
Göteborgsdansaren Dorotea Saykaly inleder med Rosy retrospection, en trio om minnets benägenhet att ta genvägar så vi bara minns det vi själva vill. Koreografin lutar sig mot text, delvis i form av smäktande sång – Ricardo Zandona dansmimar uttrycksfullt med en lampa som mikrofon. Han antar rollen av ett överjag till Kit Browns grubblande man, full av blinda fläckar, som mötet med en kvinnas (Maria Pikar Abaurrea Zardoya) ansiktslösa huvud. Vad minns du? Frågan i Saykalys koreografi är tankeväckande, men dansarna från Skånes dansteater hade kunnat ställa den lika bra utan ord.
Thomas Johanssons genomgående scenografi och Joakim Brinks ljusdesign bygger på en enkelhet som lyfter fram dansen. Svängbara väggstycken förskjuter stämningen, mest används de i Skånekoreografen Sarah Bellugi-Klimas Vermillion ever after… för tre dansare från Kungliga baletten. Stycket har ett lovande, humoristiskt anslag med dansarna gömda i en jättelik, jätteröd rock. Väl utkrupna får trion bjuda på avancerad akrobatik. Dansarna är störtsäkra lustigkurrar, men krumbukterna leder sällan vidare och humorn slackar.
Mest fullgången framstår Lea Veds These parts we cannot hold. Koreografen hör till Kungliga baletten medan de fyra dansarna ingår i Göteborgsoperans danskompani.
Med trevande rörelser undersöker de vad som driver oss, både framåt och bakåt. Kropparna trasslar sig i och ur varandra, smyger sig samman i starka kollektiv och glider ur som enskilda fragment. Skuggspel ger fördjupande effekter åt det väl utarbetade flödet.
3D visar koreografiska ansatser av och med skickliga dansare. En bra början, och en viktig uppmuntran för flera som vill koreografera. Initiativtagaren, Katrín Hall, konstnärlig ledare för Göteborgsoperans danskompani, vill bygga en plattform för koreograftalanger. De tre institutionerna presenterar med 3D en bas, kanske kan det fria danslivet också bjudas in. Svensk dans skapas idag i många stilar och av skickliga utövare med ursprung från många håll i världen. Det är en förenande kraft att ta vara på.

Texten är tidigare publicerad i Göteborgs-Posten 23 april 2018

Lis Hellström Sveningson

Fler Recensioner

Annonser