Angelägen Rigoletto

I en av Verdis mest älskade operor Rigoletto är det machovärlden som härskar, fylld av rå cynism, sexmissbruk och kriminalitet. Hela rekvisitan som passar in i vår egen värld finns med på scenen. Prålig lyx, sexmissbruk och skumma personer beredda att tjäna några miljoner.
Handlingen utspelar sig i Hertigen av Mantuas palats där han stoltserar med sin manliga dragningskraft på kvinnor. Kvinnor är, som han sjunger så vackert, där bara för att tillfredsställa honom. Ett sätt att visa sin egen makt snarare än sexuella virilitet. Men hör de inte samman?
Holten, som iscensatt den här uppsättningen säger sig ha hämtat inspiration i Jens Lapidus romaner men med Weinsteinaffären i färskt minne behöver vi inte gå till romanernas värld längre. Mest intressant är att se hur manlighetens sociala, sexuella och psykiska värld hela tiden ifrågasätts, men också regleras och produceras. Objektifieringen av kvinnan står i centrum.
Hela scenen domineras av en jättetrappa som snurrar runt från en scen till en annan. Det sköna livet utspelas här med festklädda personer från hov och aristokrati. Under trappan bor Gilda där hon lever sig in i sina romantiska föreställningar tills hon blir kidnappad och bortrövad, tvångssminkad och våldförd av greven.
Mest berörda blir vi av Rigolettos sätt att fixa alla hertigens möten med utvalda kvinnor samtidigt som han omsorgsfullt tar hand om sin dotter för att skydda henne från en hotfull omvärld. En motsägesefull person som får oss att känna äckel. En grotesk dubbelgångare vars ursprungliga funktion var att roa men som idag närmast för tankarna till en nedbruten psykopat. I den här uppsättningen framställs han åtminstone inte som puckelryggig. Lyteskomikens tid är lyckligtvis förbi. Samtidigt som han inte inser hur mycket han skadar sin älskade dotter blir han i slutändan indirekt skyldig till hennes makabra död. Efter att ha förförts av greven väljer hon att själv gå i döden för honom.
En av de starkaste scenerna är när Rigoletto finner hennes döda kropp inlindad i plast i baksätet på en skrotbil anno-58 medan greven i en annan av plåtskroven så brutalt våldför sig på en prostituerad att hon död faller ut ur bilen. På en stor bildskäm kan vi läsa ”open 24 hrs”.
Vid andra tillfällen lyses samma bildskärm upp av bilden av en barockmålning av Sabinskornas bortrövande, som enligt legenden efter att ha genomlidit en massvåldtäkt börjar kriga med sina förrövare för att befästa den romerska makten. En symbol för den kvinnliga försakelsen.
”Deltar vi månne själva i övergreppen om vi låter oss roa oss att se på kvinnoförnedring på scenen?”, ställer Holten oss frågan i programhäftet. Verdis emotionellt laddade melodik och de ljuvligt vackra sångerna som framförs på ett mästerligt sätt av alla vokalisterna blir till en polyfonisk upplevelse som samtidigt får oss att tränga in i djupet av människans psyke, vilket gör denna uppsättning till en dubbel upplevelse.
Och sist men inte minst att # metoo-rörelsen har kommit för att stanna.

Rigoletto visas på Malmö Opera till och med den 1 juni

Ann Jonsson