Menlöst om alarmerande läge

Jordklotet är under uppvärmning och når snart kokpunkten. Vi håller med genom att via röstsedeln ge makten åt politiker och presidenter som inte bryr sig om jordens tillstånd. Makthavarnas lösning på alla problem är istället mer och mer tillväxt. Vi människor har blivit en slags zombie-förbrukare, som utan tanke på hållbarhet bara köper och kastar bort i all oändlighet. Vi har blivit vampyrer som konstant suger resurser ur jordklotet. Så som det gamla ordspråket säger, vi sågar själva av den gren vi sitter på.
Vi har kommit till en punkt där många tänker att demokratin har spelat ut sin roll, och att bara ett enormt uppror eller en revolution kan rädda världen och oss själva. Föreställningen The Vampire Revolution av svenske Tim Matiakis och danske Christian Lollike verkar vilja mobilisera oss till en slags revolution eller i varje fall en slags självinsikt. Utgångspunkten för Matiakis och Christian Lollike är således både angelägen och ytterst relevant, men deras performance The Vampire Revolution påminner mest om en naiv skolföreställning, som inte har kommit längere i skapelsesprocessen än till den inledande brainstormningen.
Bäst fungerar Asger Kudahls ljuddesign med behagliga ljudbillder som påminner om ”muzak” på stormarknader och shoppingcenters, som ska få oss att handla mer. Men Asger Kudahls ljuddesign innehåller även våldsamt buller och bång, som frammanar en bild av dommedag och jordens undergång i ett ”big bang”. Søren Knuds videodesign på en stor duk, som är uppspaltad som på en persienn, fungerar även fint och frammanar en känsla av upplösning och deformation. Men texten, som består av en rad slagord och upprop, utgörs av hopplösa klichéer, som inte kan räddas av den alla bästa skådespelare, och performerna är heller inte skådespelare med professionell diktion, de är dansare, men dansar nästan inte. När de äntligen dansar, sker det i mörker, så att man bara anar deras rörelser, man kan bara vara enig med den performer som slutligen ropar:”Fuck!, what is this”? Den lilla smula dans, vi kan skymta i mörkret, är dock interessant. Rörelserna är krampaktiga, spastiska, maskinartade och medvetet osköna, som för att visa på den mänsklighet som har fjärmat sig från naturen, sig själv och sitt förnuft och blivit till en docka eller robot i kommersialismens farliga spel.
Christian Lollike och Tim Matiakis försöker engagera och involvera publiken. Det sker mycket pedagogiskt och sympatiskt med gemensam uppvärmning före föreställningen, där vi bland annat skall klappa vår granne på ryggen. Men det händer också under föreställningens gång, när lyset tänds i salongen för att performerna ska kunna samla in saker som publiken kan undvara och kunna dela ut den till nya ägare. Detta projekt med att låta en kondom, en läppglans eller ett paket tuggummi skifta ägare tar evigheter i anspråk och är lika spännande som ett lotteri på ett lokalt föreningsmöte. Med andra ord mördande tråkigt.
Kanske kunde The Vampire Revolution skapa en smula eftertanke, om den spelades i det stora varehuset Magasin i Köpenhamn, varuhuset som ligger strax utanför Det Kongelige Teater, och därmed vara en direkt kontrast till den evigt pågående shopping-manin. Men i ett mycket mörkt scenrum verkar föreställningen bara som en föråldrad idé, som är lite intressant och har överlevt från hippietidens 1960-tal. Det är verkligen synd, för tanken bakom The Vampire Revolution är både intressant och mer angelägen än någonsin. Många av oss är färdiga för någon form av revolution eller ett uppror mot den existerande kapitalismen, men det blir nog inte med The Vampire Revolution som partiprogram.
The Vampire Revolution är skapad i et samarbejde mellan teater Sort/Hvid i Aarhus och i Corpus – Den Kongelige Ballets moderna kompani.

Torben Kastrup