Hoppa till sidans innehåll
Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Lördag 20 juli 2024

Lämna mig inte ensam

2018-01-29

Fakta:

Namn: Don’t leave me alone
Koreografi: Didy Veldman, Wubjke Kuindersma och Stephen Shropshire
Ensemble: Dansk Danseteater
Plats: Takelloftet, Operaen, Köpenhamn och därefter på Danmarksturné
» http://www.danskdanseteater.dk

Det finns ett påtagligt holländskt-amerikanskt drag Dansk i Danseteaters nya program Don’t leave me alone med verk av de tre koreograferna Wubkje Kuindersma, Didy Veldman och Stephen Shropshire.
Programmets engelska titel är i gengäld hämtad från den belgiska sångaren Jacques Brels berömda sång Ne me quitte pas. För den ingår i Nina Simones tolkning som en viktig del av musikcollagen till Didy Veldmans koreografi Frame of View från 2008, som är programmets huvudnummer.
Ursprungligen koreograferade holländske Didy Veldman Frame of View till Cedar Lake Contemporary Ballet i New York. Men nu har Dansk Danseteater som det första kompaniet i världen fått lov att överta det tragikomiska, välstrukturerade och publikvänliga dansteater-verket, som handlar om, hur vi ser på livet från olika perspektive och hanterar våra känslor.
Med tre fristående dörrar skapar scenografin valmöjligheter för mängder av både skojiga och fantasifulla entréer och sortier på scenen. Men dörrarna fungerar också som symboliska öppningar till personernas inre och yttre universum. Och verkets åtta olika karakterer blir väldigt fint skildrade av de härliga dansarna i Dansk Danseteater.
I enrum med bord och stol och iförd en svartochvit-randig blus, som ger associationer till en fånge, dansar Merete Hersvik frustrerat och självupptaget sin solo till Ne me quitte pas. Som flickan, som har det svårt med att vara eftertraktad av männen, spankulerar Emily Nicolau distanserat runt på halv tå, men har i gengäld en fest med sig själv, när hon är ensam.
Härlig är en dansesekvens till Offenbachs Bacarole, där Jessica Lyall och Luca Marazia i slowmotion ger sig hen i vred och aggressiv kamp, mens Fabio Liberti försöker dämpa det hela med hjälp av konfetti. Och det är vikänsla och partystämning när alla åtta dansare till slut samlas till Dean Martins The door is still open to my heart.
Programmets andra kvinliga holländska koreograf, Wubkje Kuindersma, har själv dansat i Dansk Danseteater och har också tidigare visat mindre koreografier i Danmark. Nu har den prisbelönta koreografen som är knuten till det holländske danshuset Korzo, kreerat ett helt nytt ca. 45 minuter långt verk med titeln Tales of Nordic Mind, som inleder programmet.
Titeln kan bland annat häntydas till Kuindersmas inspiration av nordiska landskap, arkitektur i glas, transparans och is. Men det man först och främst upplever i Tales of Nordic Mind är en både fysisk och känslomässig distans mellan dansarna, som det mesta av tiden kommunicerar genom scenografins stora mobile ramar med genomskinligt plexiglas.
Csongor Szabó startar med ett ensamt expressivt solo på ett bord. Det är en välfungerande tät duo mellan Alessandro Sousa Pereira och Jessica Lyall. Fint, ömt och följsamt är det avslutande mötet mellem Csongor Szabó och Merete Hersvik. Men många av de malknliggande sekvenserna med de totalt åtta dansarna bakom plexiglasskärmar, som köres runt i rummet, pågår altför länge och blir enformigt.
En liten koreografisk pärla mitt i programmet är den fem minuter långa stramt formade trion Lamento della Ninfa (2014) koreograferad av amerikanske Stephen Shropshire, som även är bosatt Holland.
Till Ane Bruns följsamma sång Oh Love upplever vi här den enormt flexibla, vitklädda Jessica Lyall bli vänd, vriden, kastad och lyft högt upp i luften av de två svartklädda männen, Stefanos Bizas och Fabio Liberti, innan hon gör sig fri. En underbar koncentrerad och väldansad nymf-koreografi.
Dansk Danseteaters nuvarande ledare, Tim Rushton, planerade ursprungligen att presentera Oh Love på Copenhagen Summer Dance 2017 i Politigården, som dessvärre ställdes in på grund av det då rådande terrorhotet. Nu kommer Tim Rushton inte att vara värd för fler upplagor av sitt fantastiska koncept med Dansk Danseteaters sommardans under bar himmel. För enligt helt och hållet egna önskemål slutar Rushton i marts efter 16 år på posten som konstnärlig ledare för Dansk Danseteater. Men det är ett mycket välslipat kompani som numera till och med har sin fasta bas på Operaen i Köpenhamn. Det är detta kompani som Tim Rushton i april lämnar över till Pontus Lidberg.

Vibeke Wern

Fler Recensioner

Annonser