Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Måndag 28 september 2020

Från dogmafilm till dansteater 

2017-11-19

Fakta:

Namn: Elsker dig for evigt
Koreografi: Marie Brolin-Tani 
Filmare: Scenografi och videodesign: Signe Krogh.
Musik: Sång och musik: Pernille Rosendahl, Musikaliskt arrangement: Søren Vestergaard. Lyddesign och musik: Christian Tronhjem.
Ensemble: Black Box Dance Company
Plats: Rytmisk Sal, Musikhuset Aarhus

”Rethink” är det genomgående temat för Aarhus Europæisk Kulturhovedstad 2017. Bland de många arrangemang, som har planerats, ingår tre av Susanne Biers populära danska filmer i samarbete med Musikhuset Aarhus. Först Bröder som opera, så Efter brölloppet som musical och nu dogmafilmen Elsker dig for evigt från 2002 som dansföreställning.
Ursaprungligen var det koreografen Palle Granhøj, som skulle ha kreerat dansföreställningen om Elsker dig for evigt. Men efter 27 år som flaggskepp för scenkonsten i Aarhus upphörde Granhøj Dans i och med slutet av 2016 definitivt med att producera dans i Aarhus, därför att Palle Granhøj inte kunde få önskade besked från kommunen om kompaniets ekonomiska framtid.
Som en reaktion på hela misären kreerade Palle Granhøj under våren 2017 föreställningen Rethink ”Fuck” – with love to Aarhus… med Teaterøen i Köpenhamn som co-producent. 
Men Palle Granhøj lämnade inte Musikhuset Aarhus i sticket utan såg till att en kvalificerad koreograf kunde överta produktionen av Elsker dig for evigt. Nämligen svenska Marie Brolin-Tani, som i dag leder Black Box Dance Company i Holstebro, men har ett nära förhållande till Aarhus, där hon under tio års tid hade sitt egna danskompani. Det var till och med hos Marie Brolin-Tani, som Palle Granhøj ursprungligen började som dansare. 
Som Marie Brolin-Tani själv har sagt, har den mycket stora utmaningen med att omforma Susanne Biers film varit, hur man genom dans ska uttrycka en förlamad mans inre liv och kamp. För huvudpersonen i dansföreställningen är Joachim, som sitter i rullstol efter en trafikolycka. Hans käraste, Cæcilie, inleder ett förhållande med läkaren Niels som är gift med Marie som förorsakade trafikolyckan. Ett kärleksdrama som med de skickliga unga dansarna i Black Box Dance Company till en stor del har blivit till fängslande dansteater om livets bräcklighet, drömmar, sorg, skuld, svek och försoning. 
Den inledande bilden är mycket vacker. I halvmörkret upplever vi hur Joachim (Lionel Ah-Sou) och Cæcilie (Zaneta Majcher) omfamnar varandra ömt och kärleksfullt i mjuka böljande rörelser, innan olyckan inträffar. Själva bilolyckan är effektfullt och osentimentalt iscensatt med dansarnas kroppar, som stöter ihop, kompletterat med Signe Kroghs fina videoprojektioner av trafikkaos och saker som splittras och det hela ackompanjeras av Christian Tronhjems välkomponerade och dramatiska ljuddesign. 
Musikaliskt är det dock sångaren och elektropop-musikern Pernille Rosendahl, som är huvudperson och en mycket viktig del av i föreställningen som med rätta kan kallas för dans- och musikteater. Iförd kärlekens blodröda färg rör Pernille Rosendahl sig elegant in och ut ur de olika scenbilderna och ger föreställningen djup med sin fantastiskt vackra stämma i de följsamma, melankoliska sånger, som primärt är hämtade från hennes soloalbum, Dark Bird
Hennes röda kläder står i stark kontrast till föreställningens genomgående ljusa och vita sjukhusuniversum där Joachims rutinartade vardagsliv skildras genom vårdpersonalens avmätta och kontrollerade rörelser. Och vårdarna rör sig med övertygelse, när de i andra akten till tunga rytmer brutalt sätter den lama Joachim som en korsfäst i rullstolen med huvudet neråt. 
Fint uttrycker Lionel Ah-Sou den växande frustrationen och vreden hos Joachim, men även hans drömmar om att kunna röra kroppen igen, när en videoprojektion utvecklas till levande dans på scenen. 
Som den chockerade, förtvivlade och skuldtyngda Marie är Anna Stamp Møller expressiv i sina abrupta rörelser, och vi ser henne i nästan djurisk kampdans med både Cæcilie och äkta maken Niels (Joshua James Scott). 
Mycket symboliskt finns det med äpplen på scenen (som sänder tankarna till Tim Rushtons Adams dilemma), när Cæcilie och Niels inleder sitt förhållande. Tillsammans dansar en uppfinningsrik och följsam kärleksduo i andra akten i Weekness for you
Lite överdriven symbolik är det i en undervattensfilm som visar hur både Marie, Cæcilie och Niels är insjunkna tillsammans i sina känslor. Men rörande är den avslutande duon där den känslomässigt splittrade Cecille dansar med Joachim i rullstolen och kommer fram till att livet går vidare, men i en för alltid förändrad form.
Flera sekvenser i föreställningen är lite för långa. Drömescenen i andra akten där Joachim dansar med en fågel och en liten flicka som symbol på hans hopp om livet. I vissa sekvenser saknar man lite expressivitet hos de unga dansarna. Men som helhet är Elsker dig for evigt ett lättillgångligt och väl utformat dansdrama, där Kim Gluds ljusdesign skapar fina kontraster mellan de kalla och varma känslorummen. Och vackert besjälar Pernille hela föreställningen med sin sång.

Spelas på i Musikteatret Holstebro 25. januar 2018 og på Det Kgl. Teaters Takkelloftet i Operaen i København 11.-16. december 2018. 

Vibeke Wern

Fler Recensioner

Annonser