Annorlunda på landsbygden

Vem skulle jag ha varit om jag hade stannat kvar i min hembygd och inte flyttat?
Vem hade jag kunnat bli ifall jag hade lämnat min hembygd och tagit mig till storstaden?
Det är några av frågeställningarna som Landet inuti bygger på, en performanceföreställning
om möte mellan den man är och den man hade kunnat vara, om svensk landsbygd och en avvikande/ queer
erfarenhet långt bortom storstadsnormen.
Tre skådespelare sitter mitt ibland oss i publiken på platserna runt en arenascen på Dansstationens Studion i Malmö. De ställer sig upp och presenterar i tur och ordning alla de rollkaraktärer de skall spela, kortfattade porträtt och längre relationer mellan homosexuella män som inte passar in i små samhällen eller på landsbygden, utan måste flytta till storstaden, där det är lättare att vara gay. Man är inte bra nog att vara sig själv?” frågar sig en man, en annan: ”Jag gjorde inget – jag bara befann mig!” om att inte våga uttrycka sitt sanna jag.
Samtidigt talar de kärleksfullt om sina olika hembygder, små orter på landet med jordburk och djurskötsel, uttrycker i sitt kroppsspråk ständigt närvarande ambivalens inför att stanna-eller lämna sitt barndomshem i norrländska skogar av tall och gran. Till låten ”Vill du bli min soptipp” packar de tre upp stora jordpåsar, strör jorden över scengolvet så att det liknar en jordig karta över Sverige och sätter sedan ner en massa tallplantor runt om i landet.
Med jämna mellanrum bryts konfrontationer och berättelser mot den återkommande heliga svenska traditionen att fika tillsammans på eller utanför arbetstid: ”Nu blir det kaffe!” sägs det, och spelet ser ut att brytas medan de tre dricker kaffe på olika namngivna caféer runt om i Sverige.
Med energi, fysiska utspel och humor gestaltas utanförskap på landsbygd och i storstad,i korta ögonblick eller i långvariga relationer mellan olika män som mötts ibland redan som pojkar i skolan i många olika berättelser med underton av vemod, melankoli och nyfikenhet på sakernas tillstånd.
En man i rutig skjorta ställer sig uppe på ett bord. lyfter en låda och häller ut massor med rosa små bollar över den svenska kartan av jord.
”Platsen är en vän!” säger en av männen, en annan frågar: ”Hur ser platsen ut på grund av att du stannat kvar?” Mannen i rutig skjorta säger:
”Jag ville flytta så långt som möjligt hemifrån utan att behöva använda mitt pass – och hamnade i Malmö!”(publikskratt)
I slutet rycker alla tre upp de plantor av tall som planterats på den jordiga Sverigekartan, växterna blir rotlösa samtidigt som en av männen frågar sig( kanske retoriskt?) om det är hatkärlek att stanna kvar i sin hemby.
Många frågor som skapar starka bilder av ensamhet, utanförskap, längtan efter gemenskap, hemortsrätt. Existentiella frågor som gestaltas fysiskt och verbalt med kraft och fantasi i en annorlunda föreställning, väl värd att se.

På turné med Riksteatern sommaren 2017 med Folkteatern i Gävleborg hösten 2017
Se vidare www.riksteatern.se/forestallningar/landet-inuti/

Ingela Bovik