Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Söndag 20 september 2020

Svart och vitt på Dansmuseet

2016-12-25

Imorgon annandag jul håller Dansmuseet öppet igen och det finns chans att ta del av utställningen Noir et Blanc (Svart och vitt) om 1920-talets vurm för det exotiserade Afrika, för vilket afroamerikanska Josephine Baker kom att bli den mest framträdande symbolen.
Efter att Rolf de Maré hade avslutat sitt avantgardprojekt Ballet Suedoise, Svenska baletten med den hyper-avantgardistiska föreställningen Rélâche till musik av Éric Satie och scenografi av Francis Picabia, förstod den trendkänslige de Maré att den nya tidens anda istället handlade om något helt annat. I samma teater där tidigare Svenska Baletten hade spelat,Théâtre Champs Élysées, initierade han istället 1925 Revue Nègre, den svarta revyn med afrorytmer och afrodans. Den mest ikoniska bilden av denna slags klichéartade vurm för allt som tycktes afrikanskt var Josephines Revynummer iförd ”Banankjol” till jazzig musik och vad som med den tidens språkbruk kallades ”tam-tamtrummor”. musiken på detta klipp är ett senare tillägg www.youtube.com/watch?v=wmw5eGh888Y
Detta var jazzmusikens intåg i Europa, och den påverkade alla trendkänsliga konstområden, inte minst de nya abstrakta konstriktningar som hämtade inspiration från afrikanska skulpturer, lätt åtkomliga i de länder som fortfarande var i full färd med sina olika koloniala projekt. De världskrig som drog över Europa, drabbade naturligtvis också blodigt den afrikanska kontinenten, och många afrikanska soldater fick plikta med livet i både första och andra världskriget, för att inte tala om alla afroamerikanska i det andra världskrigen.
Tyvärr berättar inte utställningen Noir et Blanc om Josephines vidare historia under Andra världskriget när hon engagerade sig i den antifascistiska kampen. Josephine skaffade sig eget flygcertifikat för att kunna vara nyttig i motståndsrörelsen, hon uppträdde också för de franska trupperna, för att stärka dem, just vid de koloniala fronlinjerna i Nordafrika, där hon så småningom också passade på att adoptera ytterligare några barn till sin regnbågsfamilj. Det finns många filmenr och dokumentära program att se om henne på Youtube.
Josephine Baker ansågs vara en riktig fransk patriot, men för att förklara att en amerikanska trots allt också var trogen sitt eget fosterland blev hennes stora stora hitlåt: J’ai deux amours, mon pay et Paris (Jag har två kärlekar mitt land och Paris) en text som naturlugtvis kunde tolkas i alla möjliga riktningar när det gäller just kärlek.
Josephine Baker har dessutom en svensk efterkrigshistoria, För länge sedan gav Danstidningen ut ett nummer, Nr 2/2000) som bland annat ägnades Josephine Baker som hade vänner i Sverige. En av dem var koreografen Birgit Åkesson, en annan Eva Dahlgren, före detta ballerina vid operabaletten i Rom och sedemera danspedagog och grundare av många dansskolor i framför allt den nordliga delen av Sverige.

Ni som är inne i Stockholms City för att byta julklapparna, ta chansen och besök Dansmuseet på Drottninggatan 17 www.dansmuseet.se/sv/utstallningar/kommande-utstallning/
Det går också bra att beställa Danstidningens specialnummer om Josephine Baker, gå in på vår prenumerationssida och skrålla ner och klicka på år 2000 www.danstidningen.se/prenumerera/

Ann-Marie Wrange

Fler Nyheter

Annonser