Naharins egna vägar

Mr Gaga, så heter Tomer Heymanns dokumentärfilm om den israeliske koreografen Ohad Naharin (född 1952). Dramaturgin är enkel, filmen följer Naharins liv och karriär från uppväxten på kibbutz fram till i dag. Vi får möta ett kompromisslöst konstnärskap som alltid gått sin egen väg. Här finns filmsnuttar från barndomen, intervjuer med föräldrarna och berättelsen om den autistiske brodern som det bara gick att få kontakt med genom kroppsspråk och dans. Också Naharins tid som värnpliktig entertainer i Israels armé under Yom Kippur-kriget 1973 finns dokumenterad.
Naturbegåvningen Ohad Naharin började ta dansklasser när han var 22 år, hos Batsheva Dance Company. Samma år kom Martha Graham dit som gästkoreograf och bjöd in honom till sitt kompani i New York. Efter det engagerades Ohad Naharin av Maurice Béjart i hans Ballet du XXe Siecle i Bryssel. Men Naharin slutade snabbt hos både Graham och Béjart och gick sina egna vägar. Tillbaka i New York började han koreografera, av filmen att döma i tätt samarbete med sin första fru, dansaren Mari Kajiwara. 1990 utsågs han till konstnärlig ledare för Batsheva Dance Company och paret flyttade till Israel. Resten är danshistoria.
I filmen varvas intervjuer med utdrag ur koreografier från tiden i New York och framåt. Den går däremot inte särskilt djupt in på gaga-tekniken men det kommer fram att Ohad Naharin utarbetade gagan efter en egen ryggskada. I gagan arbetar individen inifrån sig själv och från sina egna fysiska förutsättningar i stället för att anpassa sig till givna regler för hur rörelserna ska se ut.
Fram träder bilden av en hyperbegåvad, hård och krävande koreograf. För den som provat Gaga for the people kan koreografen Naharin framstå som förvånansvärt hård. Men Gaga for the peoples bekymmerslösa förhållande till ytan och betoningen på att rörelsen ska komma inifrån står egentligen inte i motsats till krävande professionalitet.
Filmen berör också den politiska situationen i Israel och den osäkra framtiden för Naharin och hans danskompani. En filmsekvens berättar om hur Naharin inför en föreställning i samband med staten Israels 50-årsjubileum 1998 av ultraortodoxa makthavare beordrades att sätta på dansarna i Batsheva Dance Company långkalsonger i stället för kortbyxor. Det slutade med att Naharin sa upp sig. Då vägrade kompaniet att dansa, så föreställningen fick ställas in.
Mr Gaga distribueras genom Folkets Bio och kan ses på Dansens hus i Stockholm den 10 oktober. Den hade inofficiell Sverigepremiär på Stocka filmfestival den 4 september 2016.

Fotnot: Stocka Filmfestival arrangeras vartannat år i Stocka i Nordanstigs kommun i norra Hälsingland med inriktning på smal samtida kvalitetsfilm. Drivande krafter bakom festivalen är Yvonne Leff och Nils Olof Hedenskog. De dansfilmer som visades i år var förutom Mr Gaga även Nick Reads Bolshoi Babylon, (Storbritannien 2015), Our last tango av German Kral (Argentina/Tyskland 2015) samt Tora Mkandawire Mårtens Martha & Niki (Sverige 2015). Den sistnämnda var också festivalens invigningsfilm.

Karin Kämsby