Från kärleksbombning till Oz

Ibland blir man rikligt belönad. Jag hade noterat Till Oz, en ny premiär i kalendern, men fick en hel festival när Regionteater väst samlade fyra av sina höstpremiärer på en dag och bjöd på buss mellan spelplatserna.
Den snitslade premiärbanan gick från laddad teater om kärleksregler i Love bombing, för de yngsta på Erikslundsskolan i Borås, till ett anarkistiskt utforskande av fusk med mellanstadiet i Gympan på Gula skolan i Fristad. Graden av interaktivitet höjdes ytterligare med Världsrekordet, där dansare, skådespelare, musiker, tekniker och publik – högstadieelever och vuxna – blandades på golvet i Fristads folkhögskolas gympasal. Med allas integritet bevarad skapade vi tillsammans material för koreografi. Och lärde oss mer om livet, döden, drömmar och fantasi än om tävlande – trots titeln.
Efter den omtumlande resan genom olika rum och uttryck kändes det ovanligt traditionellt att ta plats i salongen hos Regionteater väst dans i Borås, för att avsluta dagen med Till Oz.
Temat drömmar och fantasi, vad som är och vad skulle kunna vara, präglar även Örjan Anderssons verk, inspirerat av L. Frank Baums klassiska barnbok Trollkarlen från Oz. Det är första gången rörelsemästaren Andersson arbetar med Regionteater väst dansare och resultatet är ett kvitto på dansarnas standard.
För här är det, oavsett den litterära förlagan, dansen som är både mål och medel. Ingen behöver kunna historien, koreografin skapar relationer och mening i sig. Från sagan om unga Dorothy, som genom en tromb kastas in i en fantasivärld, har Örjan Andersson och medscenografen Bente Rolandsdotter lånat in föremål och symboler. Ett litet hus på kant, ett timglas, en gulmarkerad väg. De magiska rubinskorna skimrar här i silver och med ljus och rök skiftar miljöer och stämning på färden. Hans Appelqvists musik förhåller sig lika fritt till det ursprungliga Oz.
Öppningen med tromben är magnifik, under ett elektroniskt dån svingas en ensam lampa runt i en sladd. Enkelhet går hand i hand med utmejslad finess. Med masker markeras övergång mellan fantasierna.
Rasmus Skaremark-Solberg är dynamiskt pådrivande som Trollkarlen och Nassim Meki dansar Dorothy lätt och nyfiken. Som Fågelskrämman är Jessica Andrenacci en tumlande vig halmboll, en kontrast till Oliver Mahars strama Plåtman. Antoine Audras gör Lejonet med veckad man runt midjan och bristande mod i lemmarna. Ensemblens skarpskurna, mer distanserade danskonst lägger till en dimension i Regionteater väst ambitiösa, interaktiva höstprogram.

Spelas t o m 20/10.

Texten är tidigare publiceerad i Göteborgs-Posten 13 september 2016

Lis Hellström Sveningson