Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 24 september 2020

La Scalabaletten i gungning

2016-05-27

Efter sju år i ledningen för baletten på La Scala i Milano, med häpnadsväckande resultat ifråga om tekniska villkor och rekrytering av en ny generation dansare, meddelade Machar Vaziev oväntat i slutet av 2015 att han skulle börja i Bolsjojbalettens direktion. Det finns troligen flera skäl till detta: alla i dansvärlden visste att det var mycket svårt för den ryske dirketören att hantera en trupp med så stark facklig anslutning som den har vid La Scala. Han fick alltid kämpa. Dessutom är det begripligt att det är frestande att börja i världens främsta prestigekompani. I alla händelser kom Vazievs beslut som en chock för La Scala, inte minst eftersom nyheten levererades via ryska televisionen!
Sedan dess befinner kompaniet i Milano sig i kaos. Rykten har hävdat att Vaziev förerslog en lång övergångstid, faktiskt ett helt år, så att de skulle hitta en ny danschef som kunde fortsätta hans arbete och bära hans arv vidare. Men efter tillkännagivandet, vägrade teaterns vd och konstnärlige ledare, Alexander Pereira, att söka någon form av mjuk lösning tillsammans med Vaziev. Pereira bestämde sig dessutom för att själv hitta en ny balettchef. Eftersom han under lång tid hade lett Zürich Operan var det första namn han föreslog operans tidigare balettchef, Heinz Spoerli, men dansarna sa nej. Sedan stod valet mellan Laurent Hilaire, tidigare étoile, nu balettmästare för Parisoperans balett, och Mauro Bigonzetti, en italiensk koreograf med en viss ryktbarhet utomlands. Balettens dansare var entusiastiska för Hilaire men kom inte överens när det gällde Bigonzetti, i huvudsak för att de inte ville ledas av en koreograf inriktad på samtida balett; de var rädda att de skulle bli som instrument för en upphovsman istället för att arbeta som ett klassiskt kompani. De ville bevara sin historiska tradition och fortsätta att arbeta med de stora 1800- och 1900-talens repertoar. Pereira sa emellertid nej till kompaniets resonemang, på eget ansvar tog han sedan ett eget beslut, i kraft av sin ledande ställning, och utnämnde Bigonzetti. Orsaken till detta var enligt verkställande direktören, tillika den konstnärlige ledaren, att det som han såg det var nödvändigt att modernisera den klassiska balettrepertoaren på La Scala. Samtidigt inledde han den innevarande säsongen med Bigonzettis Askungen, en kraftigt förnyad uppsättning av 1900-talsklassikern.
När det var dags att presentera den nye balettchefen för pressen den 9 februari var balettkåren redan i fullt uppror men den verkliga sprickan kom precis efter en presentation av balettsäsongen 2015/2016, signerad Bigonzetti. Efter ett fackföreningsmöte den 10 maj invaderade baletten teaterns foajé. Med pressen som vittnen klagade dansarna på en ny säsong som innehöll för många (tre) moderna-samtida baletter, skapade av Bigonzetti och tre balettdansare (Coppelia, Progetto Händel och La Valse.) De hävdade också att de enda tre klassiska baletterna (Ratmanskijs Svansjön, MacMillans Romeo och Julia samt Balanchines Midsommarnattsdröm)lagts i slutet av säsongen vilket gör det omöjligt för en balettdansare att hålla sig i form för den klassiska tekniken och stilen. Bigonzetti lämnade omedelbart presskonferensen och dök sedan upp i intervjuer som publicerades nästa dag i de största italienska tidningarna. I dem hävdade han att La Scalas dansare var ”naiva” eftersom de stora europeiska operahusen redan har förnyat och uppdaterat sin repertoar. Han deklarerade också att kompaniet blivit sämre under Vazievs ledning på grund av att den ryske direktören haft för vana att blicka österut medan han själv föredrar att se ut mot världen. Kriget är nu i full gång med en balettkår som utlyser strejker.

Valentina Bonelli

Översättning från engelska av Nancy Westman

Fler Nyheter

Annonser