Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Onsdag 02 december 2020

Stillhet via rörelse

2016-03-23

Fakta:

Namn: Tranquil och Metamorphosis
Koreografi: Koreografi, scenografi, kostym- och ljusdesign: Saburo Teshigawara
Musik: Originalmusik och ljuddesign: Tim Wright
Ensemble: Göteborgsoperans danskompani och Göteborgsoperans orkester
Plats: Göteborgsoperan, Lilla scenen
» http://www.opera.se

”Att dansa är att stå still”, påpekade en gång den svenska koreografen Birgit Åkesson. Det är ett citat jag ofta får anledning att återkomma till. Göteborgsoperans urpremiär för Saburo Teshigawaras nya verk Tranquil, ger ännu ett, osökt, tillfälle. Och jag upptäcker att förhållandet är reversibelt. Teshigawara skapar nämligen stillhet med rörelser. På ett fantastiskt sätt etablerar koreografen dans med en känsla som sprider sig ut i salongen och in i mig som åskådare. Jag brukar säga att det känns i kroppen när det är bra, när dansen kommunicerar. Tranquil gör det, fullt ut, på det mest utsökta, poetiska vis.
Saburo Teshigawara är en superkänslig och knivskarp allkonstnär. Hans grepp om operans nya danskväll är totalt. Koreografi, scenografi, kostymer och ljus, allt är format av honom, i båda verken, Tranquil och Metamorphosis. Hans dans springer alltid fram ur något större. Tydligare än någonsin framstår det sammanhanget här som livet självt.
Det enda som Teshigawara avhänder sig i helheten är musiken. I kompositören Tim Wright har han en frände som bidrar med de elektroniska ljudrymder dansen behöver – och sticker in annan musik som ger kontrasterande andning. I Tranquil får Claude Debussy och J S Bach stå för alternativa koncentrationer.
Här använder Teshigawara uteslutande ljuset och projektioner som scenografi.
Svärtan, scenens svarta låda, inte minst den höga rymden, är utgångspunkten. Ett svagt ljud skrapar när de första dansarna avtecknar sig – en vit- och en rödklädd. Den vita inleder ett långsamt flöde av rörelser som går genom hela kroppen och gradvis flyttar den fram över golvet. Koreografin arbetar från en central punkt och sprider sig ut i lemmarna på ett sätt som nästan lämnar spår i luften runt omkring. Rihoko Sato är koreografiassistent till Teshigawara sedan länge, här dansar hon också som gäst på premiären, samt ytterligare en kväll. Därefter ska hennes partier, enligt planen, delas upp på andra dansare.
Sato sätter som fördansare bilden av hela koreografins idé. Det är imponerande att Göteborgsoperans danskompani som helhet så känsligt förmår följa upp och fylla den.
Scenerna växlar dynamiskt, ibland med kraftfulla brott i ljudbilden. Ljuset silar i strimmor över dansarna och formas även till en bild med cirklar som flyter över golvet och reser sig i fonden.
Solot har länge varit grunden i Saburo Teshigawaras koreografier. Det finns starka partier för enskilda dansare även här, men det övergripande intrycket kommer från den kollektiva rörelsen. Arton dansare befolkar scenen, klädda i lätta skjortor som öppna och fladdrande förstärker rörelsernas fria flykt. Alldagliga sockor och skor bidrar till en vardaglig, allmängiltig känsla mitt i det andligt sofistikerade. Kontrasterna är alltid närvarande i Teshigawaras verk. Plötsligt kan den nyss så svarta scenen bada i vitt ljus.
Här svävar även orörliga dansare över golvet. Stilla. Som diskreta utropstecken i rymden. Teshigawara arbetar aldrig med braskande, yttre sensationer, all laddning kommer inifrån. I slutet samlas den virvlande ensemblen på ett led. Fötternas lätta, rytmiska stamp – plus operans kraftfulla ventilation – står för musiken när enskilda dansare faller ur ledet i vackra rörelseutbrott.
Kvällens andra stycke, Metamorphosis är en repris från 2014. Det ingick i programmet Spirit och redan då var jag fascinerad av hur Teshigawara lät dansen växa ur golvet. I par med Tranquil kommer Metamorphosis ännu mer till sin rätt. En människomassa utvecklar sig organiskt i rummet. I de dynamiska växlingarna mellan vila och total anspänning blir jag som publik indragen i den gemensamma andningen. Att i ett enda verk med fullständig balans spänna en sådan båge från orörlig vila till frenetisk energi är ett mått på koreografens geni.
Saburo Teshigawara erbjuder åskådaren en känsla av livet och konsten. En känsla att vila i, tillsammans med andra. En vackrare slutpunkt kunde säsongens tema Gemensam/ensam knappast få.
Idag presenteras Göteborgsoperans nästa säsong. Dansprogrammet är lagt av Adolphe Binder, som nu har avgått som konstnärlig ledare för danskompaniet och redan lämnat huset. Det har varit stor omsättning i ensemblen under hennes fyra år. Med olika teman har hon siktat på samtiden. Ibland väl tvingande, och inte alltid publikdragande. Däremot är inflödet av koreografer i världsklass stort. Att Göteborgsoperan har ett av Europas absolut bästa danskompanier vet världen, men att få Göteborgspubliken att upptäcka det är en uppgift som går vidare till nästa danschef.

Tranquil och Metamorphosis spelas t o m 14 april

Texten är tidigare publicerad i Göteborgs-Posten 14 mars 2016

Lis Hellström Sveningson

Fler Recensioner

Annonser