Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 01 oktober 2020

Vår tids stora frågor

2016-02-09

Fakta:

Namn: it is like a large animal deep in sleep
Koreografi: Marina Mascarell Koreografiassistent: Sandra Navarro
Musik: Yamina Rios
Ensemble: Skånes Dansteater med dansarna Sara Åhman, Anette Jellne, Maria Pilar Abaurera, Matthew Bade, Riccardo Zandona, Kit Brown
Plats: Skånes Dansteater, Malmö

Det handlar om viktiga frågor i vår tid i spanska koreografen Marina Mascarells nya verk it is like a large animal deep in sleep, en formulering hämtad från dikten ”what can we do?” av Charles Bukowski. Här ett citat: ”at their best, there is gentleness in Humanity./some understandig and, at times, acts of/courage /but all in all it is a mass, a glob that doesn´t/have too much./ its is a large animal deep in sleep and /almost nothing can awaken it./when activated it´s best at brutality,/ selfishness, unjust judgements, murder./ what can we do with it, this Humanity?/nothing (—)”
I it is a large animal deep in sleep utforskar sex dansare, barfota i beige byxor och vita skjortor begrepp som demokrati, frihet, individualism och politiskt ansvar i en intensivt rörlig koreografi med tvära kast. Det finns mikrofoner i scengolvet som ger en mix av kärv, ibland närmast brutal ljudbild tillsammans med elektronisk musik av Yamina Rios, kongenial med verkets tema. I inledningen står tio torn av papplådor på rad, skulle kunna vara arkiv för demokratiska rättigheter, byggprojekt eller ideologiska byggnader mellan vilka dansarna ytterst snabbt och smidigt rör sig i olika formationer som på spaning efter idéer, nya tankar om frihet och demokrati, flyter runt på scengolvet i ständigt skiftande rum. Snabbt har de tio tornen förändrats till en plattform på vilken en man tar plats, de andra blir åskådare. Mannen på plattformen drar en låda över huvudet (som gör att han inte kan se) och irrar iväg bort mot den publik på femton stolar som valt att ta plats på scenen och i viss mening delta i föreställningen. Han frågar (på engelska)om någon vill hjälpa honom. Till slut reser sig en kvinna och ledsagar honom till en sittplats. Det ser helt autentiskt ut, improviserat, om att symboliskt ta ansvar för varandra, att vara delaktig. Vi i publiken får ett slags metaperspektiv på relationen mellan publik & scen/ demokrati & utopi. Publiken på scenen får sen rösta ifall de vill ha förändring av samhället eller inte- de flesta röstar för förändring, punkt, slut.
Snart formar sig dansarna till en enda kropp, som det sovande djur (”large animal”) som det talas om i Bukowkis dikt där den stora kroppen av dansare brottas med sig själv medan ordet ”Freedom- Illusion” frekvent ropas ut från scengolvet. Papplådorna förändras till vad som liknar en Berlinmur med en man framför den, hans skugga faller på muren, som i en Hitchcockfilm, medan publiken på scenen rör sig av och an till ordet ”Respect!”. Dansarna skapar mänskliga kedjor i böljande rörelser, kastar sig ut repetitivt i olika komplexa rörelsemönster som vore de underställda en osynlig kraft, kanske undkomma en hotfull makt i denna rörelsedialog mellan att gå ut ur gruppen/ samhällskroppen och tillbaka in i den.
En dynamisk väl sammanhållen föreställning med turbulens, humor och precision som ställer svåra existentiella frågor och överlåter till oss i publiken att söka svar.
Ingela Brovik 2016-02-09
Föreställningen spelas på Skånes Dansteater 6-21 februari, Falkhallen i Falkenberg 17 februari, Danshallarna i Köpenhamn 24-26 februari, Hässleholms kulturhus 2 mars

Ingela Brovik

Fler Recensioner

Annonser