Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 01 oktober 2020

Dansen får eget hus i Helsingfors

2016-01-19



Ett historiskt dokument skrevs under i Finlands huvudstad i slutet av 2015:
Ett nytt hus med gästspelsscener för samtidsdans ska byggas i Helsingfors, till fromma för finländska och internationella grupper och en nyfiken publik. Ambitionerna för huset och verksamheten i det verkar skyhöga, både vad gäller antalet publikplatser och mängden föreställningar. Målet är att Dance House Helsinki ska stå klart 2020.
Det har tagit decennier av diskussioner fram och tillbaka om behovet av detta Dansens hus. Men om fyra – fem år kan Helsingfors alltså ha det som de övriga nordiska huvudstäderna ståtat med sedan länge. Dansens Hus i Stockholm är störst och äldst, det firar 25 årsjubileum i år. Dansens Hus i Oslo går in på sitt åttonde år. Dansehallerne i Köpenhamn kom till i sin nuvarande form 2012.
Helsingfors har en flott scen med 1300 platser i Operahuset, där visar Finlands nationalbalett både klassisk balett och samtida dans. Dance House Helsinki får en stor salong med 700 åskådarplatser, den mindre scenen får 250 platser. 500 föreställningar planeras för en sammanlagd publik på 150 000 personer årligen, sägs det.
Är inte det väl djärva mål, kan man undra, med tanke på hur det ser ut i de övriga nordiska huvudstäderna? Dansens Hus i Stockholm, en stad med mer än dubbelt så stor befolkning som Helsingfors, har plats för 766 personer i sin stora salong och 140 på Lilla scenen. Dansens Hus i Oslo har 334 åskådarplatser i sin stora salong och 150 publikplatser på den lilla scenen och räkna med att ge 140-150 föreställningar årligen. På Dansehallerne i Köpenhamn har den Stora scenen 204 platser medan den Lilla scenen har 73. Där anges inte hur många föreställningar som ges per år.
Det senaste toppåret för Dansens Hus i Stockholm var 2014 och då gavs 193 föreställningar som sågs av en publik på 83 000 personer. 35 av det årets föreställningar stod Cirkus Cirkör för – och de spelade mestadels för knökfulla salonger. Fredrik Rydmans Svansjön har också varit med och bättrat på publiksiffrorna rejält under årens lopp, inte minst 2011- 2012. Men säg den glädje som varar: trots att både Cirkus Cirkör och Svansjön spelade också under 2015, och mestadels för utsålda hus, kunde bara inalles 53 000 personer räknas in. Danspubliken i Sverige har visserligen vuxit markant på senare år men verkar vara rätt svårflörtad mellan varven och allt annat än evigt trogen…
Det visar sig att man även i Helsingfors har tänkt ha publikmagneter som cirkus, till exempel av och med synnerligen populära Tanssiteatteri Hurjaruuth (Dansteater Hurjaruuth). Därtill kan dansskolor presentera sina program vid terminsavslutningarna här, Helsingforsfestivalen ryms bra också men det finns fler intressenter än så.
– Vi vänder oss till dem som vill ägna sig åt sällskapsdans, klubbdans och streetdance också, berättar Sanna Rekola, ordförande i styrelsen för detta framtida Dansens hus.
– Det är alltså många olika sorters evenemang som vi tänker ha här. Och en del av de 150 000 personer som väntas besöka huset kanske snarare ska kallas utövare än publik, säger Sanna Rekola och konstaterar att man av dessa skäl inte bör jämföra vare sig med Dansens Hus i Stockholm eller i Oslo eller Dansehallerne i Köpenhamn.
Huruvida det konservativa partiet Sannfinländarna får sin dröm om en satsning på logdanskulturen uppfylld i det nya huset, återstår att se.
Den samtida danskonsten har hursomhelst en stark ställning i hela Finland, något som bevisas av den årliga dansfestival som äger rum i Kuopio i mitten av juni. Till den 47:e upplagan av Kuopiofestivalen har dragplåster som den japanska butohgruppen Sankai Juku, spanska flamencostjärnan Israel Galván och 20-årsjubilerande finska Tero Saarinen Company bjudits in.
Helsingfors har inte heller varit utan samtidsdans i mindre format. Dels finns här Helsingfors danskompani med scen på Helsingfors stadsteater. Och kulturcentret Kabelfabriken, som blir närmaste granne till det nya huset för dans, har länge huserat intressanta och välbesökta dansgästspel. Men de befintliga scenerna för samtida dansgästspel är alla relativt små – också av det skälet är Dance House Helsinki efterlängtat.
Pengar till kultur tycks det finnas gott om i vårt östra grannland, åtminstone bitvis och stundtals. Här beräknas själva byggnaden kosta 27 miljoner euro. Grundplåten, 15 miljoner euro, kommer från den privata Jane och Aatos Erkkos stiftelse. Donationen var villkorad, den skulle bara bli av om Helsingfors före årsskiftet lovade ställa upp med medel till Dance House Helsinki. I sista stund beslutade sig Helsingsfors stadsstyrelse för att gå in med sex miljoner euro till husbygget, samma summa hade redan utlovats av den finska staten och även Kabelfabrikens fastighetsbolag är med och bekostar huset. Omkring 13,7 miljoner euro årligen har utlovats för verksamheten.
Helsingfors har redan några arkitektoniskt djärva kulturhus och förhoppningarna om att det nu skulle komma ännu ett landmärke för den framgångsrika finländska arkitekturen är stora. På de första pressuppgifterna om Dance House Helsinki såg det ut som om även denna nya byggnad skulle få en väldigt spännande utformning. Men det visade sig att bilderna var ett prospekt från en mycket välrenommerad arkitektbyrå. Än vet ingen hur huset kommer att se ut – det ska avgöras med hjälp av en arkitekttävling. Att den arkitektbyrå som skissat på det nya huset ute vid Gräsviken i västra Helsingfors åtminstone får vara med i tävlingen verkar mer än troligt.

Nancy Westman

Fler Nyheter

Annonser