Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 26 november 2020

Poetisk skildring av vatten

2015-12-16

Fakta:

Namn: Be like water
Koreografi: Kari Hoaas
Ensemble: Dansare: Kenneth Flak, Antero Hein, Kulli Roosna, Anne Lise Rønne, Åsne Storli, Anton Wretling
Plats: Hallen Nordanå, Skellefteå Dans i novembermörkret 25.11 2015
» http://karihoaas.com

Den norska koreografen Kari Hoaas verk Be like water kunde ses i Skellefteå under festivalen Dans i novembermörkret. Titeln Be like Water är ett citat av kampsportsexperten och skådespelaren Bruce Lee. Han uppmanar oss att vara som vatten när det tar sig fram genom sprickor: ”Var inte påstridig, men anpassa dig till hindret, och du skall finna en väg runt eller genom det.”
Det börjar med tystnad. En man står långt bak på scenen snett i profil mot publiken, med ena foten framför den andra, som på en egyptisk målning. Han svingar en tom petflaska runt runt i cirkel. Det enda som hörs är ljudet från flaskan när luft strömmar in i den. En kvinna tar plats längst fram på scenen. Hon tycks spela vatten, hon är verkligen vatten i ett direkt tilltal till publiken.
Sedan rullar dansare in från fonden. Ljuset ser ut att komma ifrån sidorna men det är en filmad projektion som får golvet att bli till havsvågor i vilka människor vältrar sig. Det brusar av havsljud och dansarna rullar över varandra, försöker resa sig, tar tag i varandra, brottas, kramas, kämpar mot varandra.
Scenen är överväldigande. Tankarna går till drunknande flyktingar i Medelhavet. Eller till John Akomfrahs videoverk Vertigo Sea, vilket för närvarande kan ses på Bildmuseet i Umeå, efter att ha väckt uppmärksamhet på Venedigbiennalen.
Dansarnas rörelser blir vildare, det är fortfarande mycket golv men de börjar resa sig. En och en springer fram mot publiken och bröstar sig. Så samlar de sig i en sliten klunga och drar sig viskande bakåt. Knallar som av skott får igång dem igen och tempot ökar. Så hamnar alla i en stor hög, som i en dramaövning på 1970-talet. Den som ligger underst kryper ut först.
Efter den starka öppningsscenen med vågorna har koreografin svårt att hålla uppe styrkan trots hårda rytmer och intensiv aktivitet. Kanske borde vågorna ha kommit senare in i verket för att inte skapa obalans från början.
Mot slutet återkommer plastflaskan men nu har varje dansare en flaska att snurra med.
Rörelsespråket känns naturligt men är samtidigt fysiskt halsbrytande med inslag av akrobatik, street och kampsport. Tyngdkraften utnyttjas återkommande. I några ögonblick bildar dansarna kedja i en sorts molekylär ringdans, vilket kan uppfattas som ett väl naturalistiskt återgivande av vattnets egenskaper.
Scenografin utgörs av projektioner. Dräkterna är enkla och funktionella i diskreta färger. Musiken är genomgående utomeuropeisk och organisk.
Enligt programmet är koreografin en poetisk tolkning av elementet vatten, med rädslan för klimatförändringar som bakgrund. På något vis känns den hoppfull. Kan människor dansa vatten borde de kunna skapa möjligheter till överlevnad.
Be like water hade urpremiär på Bærum Kulturhus i Norge i september och har skapats i residens vid Danscenter Skellefteå samt Centre for Performing Arts i Tanumshede.

Karin Kämsby  

Fler Recensioner

Annonser