Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Tisdag 20 oktober 2020

Effektfull Tolvskillingsopera

2015-11-07

Fakta:

Namn: Tolvskillingsoperan
Författare: Bertold Brecht
Regissör: Alexander Öberg
Musik: Kurt Weill
Ensemble: På scen: Sven Boräng, Hans-Peter Ehd, Katarina Lundgren-Hugg, Li Brådhe, Andreas Grötzinger, Sandra Redlaff, Henrik Svalander, Karin Lithman, Lars-Göran Ragnarsson, Göran Dyrssen, Mari Götesdotter, Linus Lindman, Sascha Becker samt statister, Scenografi: Zofi Nilsson Kostym: Jenny Ljungberg Ljus:Carina Persson Mask: Siv Nyholm Musikaliskt ansvarig/pianist: Annika Bjelk Wahlberg
Plats: Hipp i Malmö
» http://www.malmostadsteater.se

Det startar oväntat och drastiskt med massor av tiggare, småtjuvar och prostituerade i trasiga kläder och egendomliga hattar som störtar omkring oss i publiken runt den arenascen som Malmö stadsteater skapat för Tolvskliingsoperan. Stapplande, ramlande,springande, hoppande, skuttande ut och in på scenen är de som en inkarnation av trasproletariatet. I Alexander Öbergs regi och bearbetning blir Brechts teaterpjäs direkt en fysisk gestaltning på ett sätt man sällan eller aldrig sett i en Brecht-föreställning (och jag har sett många föreställningar såväl på Brechts egen Berliner Ensemble Theater am Schiffbauerdamm i Berlin som i Köpenhamn, Malmö, Göteborg och Stockholm etc.
Man tar ut svängarna maximalt och höjer därmed intensitet och rollkaraktärernas stressfaktor i dramat om pengar, makt, kriminalitet, sex, död samt maximalt med ord och kropp i sällsam förening. Om en rollkaraktär blir ledsen slänger man sig ner på scengolvet, om man skall sjunga, gärna då i falsett eller skärande skriksång.
Brechts idé om Verfremdung, det vill säga främmandegörande distansering, når nya nivåer med dissonans i kroppsliga uttryck, mimik och röst i den didaktiska musikteater som visar upp hur alla stjäl från alla. Men allra mest stjäl den rike herr Peachum (Hans-Peter Ehd). Iförd stilig kavaj, plisserad kjol och outgrundlig mimik är hans affärsidé är att bli rik på de fattiga tjuvarnas, tiggarnas och de prostituerades arbete. Hans motpart, gangsterledaren Mackie Kniven (Andreas Grötzinger) gifter sig plötsligt med Peachums dotter Polly (Sandra Redlaff) och hamnar i konflikt med Peachum och polisen, åker fast och döms till döden. Scenen där han hänger i fotbojor upp och ned med huvudet mot scenen och sjunger sin avskedssång är dramatiskt och musikaliskt magnifik. Anknytningarna till dagens Malmö med hänvisningar till Industrigatan (där avhysningar av EU-migranter skett senaste dagarna) gör denna föreställning smärtsamt aktuell, på samma sätt som Tolvskillingsoperan” tillkomståret 1928 förebådade den ekonomiska kris som snart skulle skapa social och politisk katastrof.

Ingela Brovik

Fler Recensioner

Annonser